Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Thalictrum är ett släkte av ranunkelväxter, även känt som måror eller stålhår.
Propionsyrlakton är ett organisk förening som består av en laktonsring, en cyklisk ester, med tre kolatomer. Det bildas naturligt i små mängder i vissa livsmedel, såsom ost och choklad, men kan även vara ett biprodukt vid vissa kemiska reaktioner. I högre koncentrationer kan propiolakton vara skadligt för levande vävnader och anses vara en potential cancerogena substans.
Spiroplasma är en genus av små, spiralformade, svavelvitgörande bakterier som saknar cellvägg och istället har ett flexibelt yttre membran. De är kända för att orsaka diverse växt- och djursjukdomar, inklusive citrusgreening hos citrusväxter och sura skelettmuskelsjukan hos fiskar. Spiroplasman är obligata intracellulära parasiter, vilket betyder att de måste infektera värdceller för att kunna överleva och reproduceras. De sprids ofta genom insektbett eller via pollen och frön.
En växtextract är ett koncentrerat preparat som framställs genom att utvinna och separera aktiva ämnen från växtmaterial, vanligtvis med hjälp av metoder som inkluderar extraktion, filtrering och koncentrering.
Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.
Bakterier som bibehåller kristallviolettfärgen efter behandling enligt Grams metod.
En grupp antibiotiska peptider som påvisats hos människor, djur och växter. De tros ha betydelse som försvarssubstanser vid infektioner, inflammation, sårläkning och förvärvad immunitet. Utifrån disulfidparen på deras typiska sex cysteinrester indelas de i alfadefensiner och betadefensiner.
Bakterier som tappar lilafärgning, men färgas rosa, vid gramfärgning.
Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).
Staphylococcus aureus är en grampositiv, sfärisk (koagulasnegativ) bakterie som förekommer hos många däggdjur, inklusive människor. Den kan kolonisera olika kroppsregioner, särskilt hud och slemhukar, utan att orsaka sjukdom. Men S. aureus kan även vara patogen och orsaka en rad infektionssjukdomar, från lokala infektioner som impetigo, abscesser och celullit till systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis), endokardit, lunginflammation (pneumonia) och osteomyelit. Vissa S. aureus-stammar är multiresistenta mot antibiotika, vilket gör dem svåra att behandla.
Preparat med förmåga att döda infektiösa agens eller hindra dem från att orsaka infektion.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.