"Anatomic variation" refererar till skillnader i uppbyggnaden och positionen av kroppens strukturer, som musklor, ben, blodkärl och nerver, jämfört med det vanliga mönstret som ses hos de flesta individer. Dessa variationer kan variera från milda till extremt markerade och kan påverka kroppens funktion på olika sätt. Anatomic variations är vanligt förekommande och kan i vissa fall ställa till problem under medicinska undersökningar eller ingrepp, då man måste vara medveten om att de kan finnas och anpassa procedurerna därefter.
I medicinsk terminologi refererer "bihålor" til to små kirtler, der ligger ved øjets yderkant, hvor øjenlåg og kinden mødes. De producerer en væske, der hjælper med at holde øjet fugtigt og beskyttet. Bihålernes medicinske navn er lacrimalkirtlerne.
Röntgenbildteknik för åskådliggörande av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
En död kropp, vanligtvis en människokropp.
Förfarande för skapande av tredimensionella bilder med hjälp av digital teknik, fotografering och andra metoder. Så kan, t ex, tredimensionella bilder skapas genom att en sekvens av tomografibilder läggs på varandra med datorhjälp, medan fotografiska 3-D-bilder (holografi) kan åstadkommas genom att fotografisk film exponeras för interferensmönstret som uppstår när två laserstrålar riktas mot ett föremål.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Tredimensionella avbildniingar av anatomiska strukturer. Modeller kan användas i stället för hela djur eller organismer för undervisning, övningar och studier.
Förändring i en mikroorganisms ytantigen. Detta fenomen illustreras särskilt väl av influenzavirusets förmåga till spontan antigenvariation, antingen som en långsam "antigen drift" eller som en så plö tslig och omfattande förändring ("antigen shift") att en ny stam bildas. Också vissa parasiter, som t ex trypanosomer, plasmodier och Borrelia, undkommer immunförsvarets angrepp genom att ändra sitt y tskikt.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
DNA Copy Number Variations (CNVs) refer to deletions or duplications of sections of the DNA molecule that result in an abnormal number of copies of a particular gene or genes. These variations can involve gains or losses of DNA segments ranging from one kilobase to several megabases in size and can contribute to genetic diversity among individuals as well as play a role in the development of various diseases, including cancer and neurodevelopmental disorders.
Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent och spontan substitution av ett enskilt nukleotid (bas) i DNA-sekvensen, vilket kan resultera i två eller flera olika varianter (alleler) av samma gen. SNPs förekommer ungefär en gång per 1000-3000 nukleotider och täcker ungefär 0,1% av det mänskliga genomet. De flesta SNPs har ingen påverkan på individens fenotyp eller hälsostatus, men vissa kan vara kopplade till sårbarhet för vissa sjukdomar, respons på läkemedel och andra individuella variationer i medicinska egenskaper.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
"Observatörsvariation" refererar till de skillnader i mätvärden eller observationer som uppstår när olika observatörer, ofta med olika bakgrund, erfarenhet och tolkningsperspektiv, samlar data från en patient eller ett fenomen. Det kan leda till subjektiva bedömningar och minskad precision i forsknings- eller kliniska sammanhang.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
"Anatomical landmarks" refer to specific, identifiable structures or features on the body that are used as references in locating other bodily parts, performing medical procedures, or studying anatomy. These landmarks can include both surface and internal features, such as bones, muscles, joints, or organs, and serve as crucial guides in various medical and scientific contexts.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Genetisk polymorfism är ett begrepp inom genetiken som refererar till att en specifik position (nucleotid) i DNA:t kan ha mer än en bas (A, T, C eller G), vilket resulterar i olika varianter (alleler) av samma gen. Dessa variationer är vanliga och förekommer naturligt hos många individer inom en population. Genetisk polymorfism bidrar till den genetiska mångfalden hos arter, inklusive människan. Det bör dock poängteras att alla varianter inte har samma frekvens i populationen och vissa kan associeras med ökat eller minskat risk för vissa sjukdomar.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.
En individs genbestånd vad gäller den ena delen av ett allelpar, eller uppsättningar av gener som är nära förbundna på en kromosom och ofta överförs i grupp, som t ex generna i histokompatibilitetskomplexet.
I medicinsk kontext, "seasons" refererer ofte til sæsonelle variationer i forekomsten eller alvorligheden af bestemte sygdomme eller helbredsproblemer. For eksempel kan man have en højere forekomst af influenza og andre respiratoriske infektioner i vintermånederne, mens allergier ofte er værre om foråret og sommeren på grund af øget eksponering for pollen og andre allergener. Sæsonvariationer kan også ses i mental sundhed, hvor sæsoner med mindre dagslys (som i efteråret og vinteren) kan være forbundet med en øget risiko for depression og andre affektive lidelser.
Uppskärning eller separation av kroppsvävnader för undersökningsändamål. Inom kirurgin avser dissektion separerande av olika strukturer längs naturliga skiljelinjer.
Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.
En vetenskapsdisciplin inom vilken man studerar populationers genetiska sammansättning och effekter av sådana faktorer som genetisk selektion, populationsstorlek, mutationer, migration och genetisk drift på frekvensen av olika genotyper och fenotyper, med hjälp av ett antal genetiska undersökningsmetoder.
Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.
Auktoritativa sammanställningar över läkemedel och preparat, beskrivningar av dem, formulering, analytisk sammansättning, fysikaliska konstanter, viktigaste kemiska identifieringsegenskaper, standardvärden för styrka, renhet och dosering, kemiska bestämningstest osv. Oftast ansvarar en statlig myndighet för utgivningen (t ex . United States Pharmacopoeia; British Pharmacopoeia; Europeiska farmakopén; Nordiska farmakopén). De skiljer sig från läkemedelskataloger, som är enklare förteckningar över godkända och tillgängliga läkemedel (t ex FASS).
En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.
"Prostatan är en körtel som enbart förekommer hos mannen och som utsöndrar en del av spermiernas närings- och skyddande fluid i samband med ejakulationen."
En prostata tumör är en abnormell och ocontrollerad tillväxt av cancerceller i prostata-glanden hos mannen, som kan vara lokaliserad eller ha spridit sig till omkringliggande vävnader och andra kroppsdelar.
I medicine refererar "färg" vanligtvis till det visuella aspekten av vävnader, kroppsfluider eller huden som kan variera som ett resultat av normal fysiologisk process, patologiska tillstånd eller påverkan av yttre faktorer. Exempelvis kan gul färg i huden och ögonvitor (icterus) indikera en störning i leverfunktionen.
Konferenser, sammankomster eller formella möten, vars deltagare vanligtvis representerar något speciellt verksamhetsområde.