Ammoniumsulfat: Diammoniumsalt av svavelsyra. Det används vid fraktionering av proteiner.Ammoniakföreningar: Oorganiska och organiska föreningar som innehåller den hypotetiska radikalen NH4.Heparitinsulfat: En heteropolysackarid som till strukturen liknar heparin. Den ansamlas i individer med mukopolysackaridos.Molekylvikt: Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.Ammoniumklorid: (NH4)Cl. En systemisk, försurande substans som använts som diuretikum och slemlösande medel.Vätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.Chemical PrecipitationSulfaterFraktionell precipitationGelkromatografi: Kromatografimetod på icke-joniska geler utan hänsyn till det sätt på vilket preparatet urskiljs.Ammonium CompoundsJonbytarkromatografi: Separationsteknik, där den fasta fasen består av jonbytarhartser. Hartserna innehåller små, löst bundna joner som lätt byter plats med andra små joner med motsvarande laddning i de lösningar som passe rar över den fasta fasen. Syn. jonbyteskromatografi.Dermatansulfat: Ett naturligt förekommande glykosaminoglykan som huvudsakligen återfinns i hud och bindväv. Det skiljer sig från kondroitinsulfat A genom sitt innehåll av iduronsyra istället för glukuronsyra, dess epimer, vid den femte kolatomen.Polyakrylamidgelelektrofores: En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.Kromatografi: Någon i en rad av separationsmetoder för att skilja närbesläktade ämnen i en blandning, baserade på skillnader i ämnenas affinitet för två olika media, varav ett (den rörliga fasen) är vätskeformat och det andra fast (porös substans eller gel). Den hastighet med vilken de olika ämnena förflyttar sig i den rörliga fasen beror på lösligheten (i en vätskefas) eller gastrycket (i en gasfas) och affiniteten för det fasta mediet.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Heparansulfatproteoglykaner: Allmänt förekommande makromolekyler, associerade med cellytan på och den extracellulära matrisen till en rad olika celltyper i vävnader hos såväl ryggradsdjur som ryggradslösa. Molekylerna är viktiga kofaktorer i vidhäftningsprocesser mellan cell och matris, i cell-cell-igenkänningssystem och i samverkan mellan receptorer och tillväxtfaktorer.Kristallisering: Bildande av kristallina ämnen ur lösningar eller smältor.SubstratspecificitetKeratansulfat: En sulfaterad mukopolysackarid som ursprungligen isolerades från hornhinnevävnad hos nötkreatur. Två typer är kända. Typ 1, som huvudsakligen påträffas i hornhinnan, innehåller D-galaktos och D-glukosamin-6-O-sulfat som repetitativ enhet. Typ 2, som förekommer i skelettvävnad, innehåller D-galaktos och D-galaktosamin-6-O-sulfat som repetitativ enhet.Chondroitin Sulfate ProteoglycansAminosyror: Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.Kromatografi, DEAE-cellulosa: En typ av jonbytarkromatografi, där positivt laddad dietylaminoetylcellulosa används som bas.Isoelektrisk punkt: pH i proteinlösningar eller liknande föreningar, då de dipolära jonerna når sitt maxvärde.Dextransulfat: En långkedjad glukospolymer med 17-20 % svavel. Kondroitinsulfater: Derivat av kondroitin som har en sulfatdel förestrad till kondroitinets galaktosamindel. Sulfatet i kondroitinsulfat A, eller kondroitin-4-sulfat, och kondroitinsulfat C, eller kondroitin-6-sulfat, är förestrat i positionerna 4 och 6. Kondroitinsulfat B (betaheparin; dermatansulfat) är en olycklig benämning, då det inte är ett egentligt kondroitinsulfat.Ammoniak: En färglös, alkalisk gas. Den bildas i kroppen vid nedbrytning av organiskt material i samband med ett stort antal metaboliskt viktiga reaktioner.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.NatriumdodecylsulfatTemperaturAffinitetskromatografi: En kromatografisk teknik som utnyttjar biologiska molekylers förmåga att binda till vissa ligander, specifikt och reversibelt. Tekniken används i proteinkemi.Ammonium HydroxideAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Fraktionering: Stegvis separation av en blandning i dess olika beståndsdelar.Isoelektrisk fokusering: Elektrofores, där en pH-gradient bestäms i ett gelsubstrat och proteiner vandrar tills de når den plats (fokus), vid vilken pH är lika med deras isoelektriska punkt.Immundiffusion: En teknik som bygger på diffusion av antigen eller antikroppar genom ett halvfast medium, vanligen agar eller agarosgel, med en precipitinreaktion som resultat.Kväve: Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.Enzymstabilitet: Ett enzyms förmåga att bibehålla sin strukturform eller sin verkan när det utsätts för lagring, isolering, rening eller annan fysikalisk eller kemisk manipulering, inklusive proteolytiska enzymer och värme.RöntgendiffraktionGlykosaminoglykaner: Heteropolysackarider som innehåller en N-acetylerad hexosamin i en typisk, upprepad disackaridenhet. I upprepningarna i strukturen hos varje disackarid ingår omväxlande 1,4- och 1,3-bindningar bestående antingen av N-acetylglukosamin eller N-acetylgalaktosamin.Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.Diskelektrofores: En elektroforesmetod, där skillnader i både spänning och pH-gradienter åstadkoms med hjälp av buffrar av varierande sammansättning och pH i de olika skikten i gelkolonnen. Benämningen "disk" har inget att göra med formen på de separata zonerna, utan är helt enkelt en språklig förkortning för den "diskontinuitet" som buffervariationerna leder till.Odlingsmedia: Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.Magnesiumsulfat: Förening som bildar små, färglösa kristaller och används som kramplösande och laxerande medel och som elektrolyttillskott vid behandling av preeklampsi och eklampsi. Medlet ger direkt blockering av verkningspotentialerna i livmoderväggens muskelceller. Retning och sammandragning kopplas isär, vilket minskar sammandragningarnas frekvens och styrka.Varm temperatur: En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.Högtrycksvätskekromatografi: Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.Kolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.Hydroxiapatiter: En grupp föreningar med allmän kemisk formel M10(PO4)6(OH)2, där M kan vara barium, strontium eller kalcium. Föreningen är huvudmineralet i fosforitförekomster, biologisk vävnad, skelettben och tänder. Föreningarna används även som medel mot klumpning och som polymerkatalysatorerSulfotransferaserGlykosidhydrolaser: Enzymer som hydrolyserar O- and S-glykosylföreningar. EC 3.2.1.Disackarider: Oligosackarider bestående av två monosackaridenheter, länkade genom en glykosidbindning.Kopparsulfat: Kopparsalt med formeln CuSO4.5H2O. Det är ett effektivt kräkmedel och används som motgift vid fosforförgiftning. Det har också användning som bekämpningsmedel mot alger och mossa. Syn. kopparvitriol.ProteoglykanerBakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.KemiLäkemedelshållbarhetMakromolekylära substanser: Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.Kemiska fenomenZinksulfatBakteriocinerKaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.Kondroitin: En mukopolysackarid som ingår i kondrin.Kolhydrater: Den största klassen organiska föreningar, bestående av aldehyd- eller ketonderivat av polyhydriska alkoholer, särskilt pentahydriska och hexahydriska, så benämnda därför att vätet och syret förekommer i sådana proportioner att de bildar vatten, Cn(H2O)n. De viktigaste omfattas av små sockerarter (enkla monosackarider) såväl som stora stärkelsearter, glykogener, cellulosa- och gummiarter. Födoämnesrelaterade kolhydrater hänförs till "kolhydrater i kosten".Röntgenkristallografi: Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.LöslighetPeptidhydrolaserDehydroepiandrosteronsulfat: En förelöpare till androgener och östrogen och den rikligast förekommande steroiden i cirkulationssystemet.Hydrolys: Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.PseudomonasSpektrofotometriBacillus: Ett släkte av Bacillaceae som utgörs av sporbildande, stavformade celler. De flesta arter är jordlevande saprofyter. Endast ett fåtal arter är patogena.Kalciumsulfat: CaSO4. Föreningen finns både i vattenfri form och i olika hydreringsstadier. Hemihydratet kallas bränd gips, och dihydratformen (CaSO4.2H2O) förekommer i naturen som mineralet gips. Gips används i byg gnadsmaterial, som torkmedel, som gjut- och formmaterial, och inom medicinen för hårda gipsförband och som konsistensgivare i tabletter.Lactobacillus brevis: En art grampositiva, stavformade mjölksyrabakterier som ofta används som startkultur vid ensilagejäsning, i surdeg och smörsyrajästa typer av öl och vin.Lever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.UltrafiltreringMagnesium: Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.MetylaminerSulfuric Acid EstersGradientcentrifugering: Separation av partiklar efter täthet genom gradientsortering. Vid jämvikt avsätts varje partikel vid gradienten motsvarande dess densitet.UltracentrifugeringPolysackaridlyaserPaspalumNitraterPenicilliumKloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.Immunelektrofores: En teknik som kombinerar proteinelektrofores och dubbel immundiffusion. Under processen separeras först proteiner med gelelektrofores (vanligtvis agaros), för att därefter synliggöras genom immundiffusion av specifika antikroppar. En distinkt, elliptisk precipitinbåge framträder för varje protein som påvisas med antisera.Oxidation-reduktionKlorkvicksilverbensoater: Klor- och kvicksilverhaltiga derivat av bensoesyra.ProteinkonfigurationMetaller: Elektropositiva grundämnen som kännetecknas av böjlighet, smidbarhet, glans och värmelednings- och elektrisk ledningsförmåga. De kan ersätta vätejonen i syror och bilda baser med hydroxylradikaler.OligosackariderUltraviolettspektrofotometriKatjoner, tvåvärda: Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper med tvåvärd laddning, som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.SvavelsyrorEDTA: Ett kelerande ämne som avskiljer en mängd olika flervärda katjoner. Det används vid läkemedelstillverkning och som livsmedelstillsats. Syn. etylendiamintetraättiksyra.Kondroitinaser och kondroitinlyaser: Enzymer som katalyserar elimineringen av glukuronatrester från kondroitin A, B och C, eller som katalyserar hydrolys av sulfatgrupperna i 2-acetamido-2-deoxi-D-galaktos-6-sulfatenheterna i kondroitinsulfat. EC 4.2.2.-.SulfatadenylyltransferasHeparin: En mycket sur mukopolysackarid, bestående av lika delar sulfaterad D-glukosamin och D-glukuronsyra med sulfaminbryggor. Molekylvikten kan variera från sex- till tjugotusen. Heparin finns och produceras i lever, lungor, mastceller osv hos ryggradsdjur. Dess funktion är inte klarlagd, men det används för att förhindra blodlevring in vivo och in vitro, i form av olika salter.MetoderArtsspecificitetKolhydratsekvens: Ordningsföljden av kolhydrater i polysaccharider, glykoproteiner och glykolipider.Cytosol: Den vätska (vattenlösning) som fyller ut utrymmet mellan organellerna och andra cellorgan i cytoplasman.BetaglukosidasPronasCellfritt system: Fraktionerat cellextrakt med bibehållen biologisk funktion. Först sedan en subcellulär fraktion isolerats genom ultracentrifugering eller annan separationsteknik kan ett förlopp utan inverkan av alla komplexa reaktioner i en cell studeras. Cellfria system har utbredd användning inom cellbiologin.Immunsera: Serum som innehåller antikroppar. Det erhålls från djur som immuniserats genom injektion av antigen eller genom infektion med mikroorganismer, bärande på antigenet.Glukosidaser: Enzymer som hydrolyserar O-glukosylföreningar. EC 3.2.1.-.UrinämneAlfa-L-fukosidasSvin: Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).Fenomen inom fysikalisk kemiOxidoreduktaserKemi, fysikaliskFlavobacterium: Ett släkte gramnegativa, aeroba, stavformade bakterier med stor utbredning i vatten och jord. Bakterierna kan även återfinnas i rått kött, mjölk och andra födoämnen, i sjukhusmiljö och i kliniska prov. Några arter är humanpatogena.Rekombinanta proteinerAgaroskromatografi: En typ av gelfiltration baserad på användning av agaros, den icke-joniska delen av agar, för separation av ämnen med stora molekyler (molekylvikter på flera miljoner).Indikatorer och reagenserBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Hydrolaser: Alla enzymer som katalyserar klyvning av ett substrat med tillägg av vatten till de erhållna molekylerna, som t ex esteraser, glykosidaser, lipaser, nukleotidaser, peptidaser och fosfataser. EC 3.-.SulfhydrylreagensAminopeptidaser: En underklass av exopeptidaser med verkan på den fria N-änden av en polypeptid som frigör en enstaka aminosyrarest. EC 3.4.11.Elektrofores: En elektrokemisk process, där makromolekyler eller kolloidala partiklar med en elektrisk nettoladdning vandrar i en lösning, som leder en elektrisk ström.Sekvenshomologi, aminosyraAcetater: Salt eller estrar av ättiksyra, där den yttersta väteatomen ersatts av en metall, som t ex kopparacetat Cu(CH3COO)2, eller en radikal, som t ex etylacetat CH3COOC2H5.Bindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.Deuteromycota: En stor och heterogen grupp av svamporganismer som saknar sexuellt stadium. Många humanpatogena svampar tillhör denna grupp.StreptomycesTunnskiktskromatografi: Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.VäxterSulfataserKatjontransportproteiner: Membranproteiner vars huvudsaklkiga uppgift är att underlätta transport av positivt laddade molekyler (katjoner) genom biologiska membran.Dialys: Selektiv diffusion genom ett membran. Metoden används för att separera lågmolekylviktsämnen i lösning, vilka passerar membranet, från kolloider och högmolekylviktämnen, vilka inte passerar.Molybden: Ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mo, atomnummer 42 och atomvikt 95,94. Molybden är en viktig legeringsmetall, som i naturen förekommer i form av molybdensulfid (MoS2). Det är även ett essentiellt spårämne, som beståndsdel i enzymen xantinoxidas, aldehydoxidas och nitratreduktas.ProteinerGlykoproteiner: Konjugerade protein-kolväteföreningar, omfattande bl a muciner, mukoida och amyloida glykoproteiner.Adsorption: Kondensering av gas, vätskor eller lösta substanser på fasta ytor. Hit hör också adsorptionsegenskaper hos bakterier och virus, liksom hos vävnader, behandlade med exogena läkemedel eller kemiska subs tanser.ProtaminerDurapatit: Mineralsubstansen (kalciumfosfat) i ben och tänder; den har använts som proteshjälpmedel för att förebygga och behandla osteoporos (benskörhet).Agaricales: En utbredd ordning av basidiomycetsvampar vars fruktkroppar allmäntkallas champinjoner.VibrioRengöringsmedel: Medel för kemisk rengöring, vanligtvis bestående av långkedjade alifatiska baser eller syror, vilka utövar sina rengörande (fettlösande) och antimikrobiella effekter genom ytverkan som hänger samman med medlens såväl hydrofila som hydrofoba egenskaper. Syn. detergentia.Kondroitinlyaser: Enzymer som katalyserar elimineringen av delta-4,5-D-glukuronatrester från polysackarider innehållande 1,4-beta-hexosaminyl- och 1,3-beta-D-glukuronosyl- eller 1,3-alfa-L-iduronosyllänkar och som därmed åstadkommer en polymerisering. EC 4.2.2.4 verkar på kondroitinsulfat A och C, dermatansulfat och långsamt på hyaluronat. EC 4.2.2.5 verkar på kondroitinsulfat A och C.ProteashämmareAlkoholoxidoreduktaser: En underklass av enzymer omfattande alla dehydrogenaser med verkan på primära och sekundära alkoholer samt hemiacetaler. Enzymerna kan klassificeras beroende på acceptor, som kan vara NAD+ eller NADP+ (underklass 1.1.1), cytokrom (1.1.2), syre (1.1.3), kinon (1.1.5) eller någon annan acceptor (1.1.99).Glutamatammoniakligas: Ett enzym som katalyserar omvandlingen av ATP, L-glutamat och NH3 till ADP, ortofosfat och L-glutamin. Det verkar även på 4-metylen-L-glutamat, men långsammare. EC 6.3.1.2.Kycklingar: Vanlig benämning för arten Gallus gallus, tamfjäderfä inom familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.Heparinlyas: Ett enzym i isomerasklassen som katalyserar den avskiljande klyvningen av polysackarider, innehållande 1,4-kopplat D-glukuronat eller L-iduronatrester och 1,4-alfakopplade 2-sulfoamin-2-deoxi-6-sulfo-D-glukosrester, till oligosackarider med 4-deoxi-alfa-D-gluk-4-enuronosylgrupper på de icke-reducerande ytterändarna. EC 4.2.2.7.TrypsinBakterier: Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.ProteinbindningImmunkemi: En gren inom kemin med inriktning på immunologiska fenomen och undersökning av kemiska reaktioner i samband med antigenstimulering av vävnader. Vetenskapen omfattar även fysikalisk-kemiska reaktioner mellan antigen och antikroppar.Mangan: Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mn, atomnummer 25 och atomvikt 54,94. Det är anrikat i cellmitokondrier, främst i hypofysen, levern, bukspottkörteln, njurarna och skelettvävnaden. Det påverkar syntesen av mukopolysackarider, stimulerar produktionen av kolesterol och fettsyror i levern, och utgör en kofaktor för många enzymer, bl a arginas och alkalinfosfatas i levern.Cellmembran: Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.VäxtproteinerJäsning: En enzymutlöst kemisk förändring i organiska föreningar som sker utan tillgång till syre. Vid processen bildas etanol eller mjölksyra och frigörs energi.Centrifugering: Användande av en roterande maskin för att med centrifugalkraftens hjälp separera ämnen med olika egenvikter, avlägsna vätska eller simulera gravitationskrafter. De apparater som används vid förfarande t har en kraftig motor som driver en en lång arm, i vars yttersta ände levande varelser, biologiska prov eller diverse utrustning kan slungas runt vid olika hastigheter.Apoenzymer: Enzymets proteinkomponenter utan eventuella kofaktorer eller prostetiska grupper, nödvändiga för enzymets funktioner.PeptiderFosfater: Oorganiska salter av fosforsyra.Elektronmikroskopi: Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.Cellfraktionering: Uppdelning eller separation av cellers olika beståndsdelar.CellinjeEndopeptidaser: En undergrupp av peptidhydrolaser. De klassificeras huvudsakligen utifrån sin katalytiska verkan. Specificitet används endast för identifiering av enskilda enzymer. De omfattar serinendopeptidaser (EC 3.4.21), cysteinendopeptidaser (EC 3.4.22), asparaginendopeptidaser (EC 3.4.23), metalloendopeptidaser (EC 3.4.24) samt en grupp enzymer som ännu inte placerats in i någon av ovannämnda klasser (EC 3.4.99). EC 3.4.-.IndofenolVätskekromatografi: Kromatografimetoder som bygger på vätska som rörlig fas.Mutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Fosfotransferaser: En ganska stor grupp enzymer, omfattande inte bara dem som omvandlar fosfat, utan även difosfat,nukeotidylrester och andra. Dessa har indelats efter acceptorgrupp. EC 2.7.AmidohydrolaserAminohydrolaserSefarosPeptidfragmentFlavin-adenindinukleotid: En förening av riboflavin och adenosindifosfat. Den är koenzym till olika aeroba dehydrogenaser, t ex D-aminosyraoxidas och L-aminosyraoxidas. Syn. FAD.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Arthrobacter: Ett släkte icke-sporbildande jordbakterier med stav/kockform.Lyaser: En klass av enzymer som katalyserar klyningen av C-C, C-O och C-N, och andra bindningen på andra sätt än genom hydrolys eller oxidation. EC 4.Bioanalys: Metod för att mäta effekterna av biologiskt verksamma ämnen i in vivo- eller in vitromodeller under kontrollerade forhållanden. Syn. bioassay eller biologiska metoder.SvavelradioisotoperBasidiomycotaStreptococcusEnzymaktivering: Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.Fosfoadenosinfosfosulfat: 3'-fosfoadenosin-5'-fosfosulfat. Viktig intermediär i levande cellers produktion av sulfatestrar från fenoler, alkoholer, steroider, sulfaterade polysackarider och enkla estrar, som t ex kolinsulfat. Det bildas av sulfatjoner och ATP i ett tvåstegsförlopp. Föreningen spelar även en viktig roll för svavelfixering i växter och mikroorganismer.Isoenzymer: Strukturellt likartade enzymer med samma katalytiska mekanism, men med olika kemiska, fysikaliska eller immunologiska egenskaper.PentosyltransferaserTrimethyl Ammonium CompoundsIndikan: Ett ämne som förekommer i däggdjursurin och blodplasma som en normal metabolit av tryptofan. Enzymer: Biologiska molekyler som har katalytisk verkan. De finns naturligt, men kan även syntetiseras. Enzymer utgörs vanligtvis av proteiner, dock har katalytiska RNA- och katalytiska DNA-molekyler påvisats.Bärarproteiner: Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.Iduronsyra: En beståndsdel av dermatansulfat. Konfigurationen skiljer sig från glukuronsyra endast i position C-5.TidsfaktorerSvavelAlfaglobuliner: De serumglobuliner som har den snabbaste elektroforesrörelsen. De uppdelas ytterligare i snabba alfa(1)- och mindre snabba alfa(2)globuliner.Frön: Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.Kondroitin-ABC-lyas: Ett enzym som katalyserar den eliminerande nedbrytningen av polysackarider som innehåller 1,4-beta-D-hexosaminyl- och 1,3-beta-D-glukuronosyl- eller 1,3-alfa-L-iduronosyllänkar till disackarider med 4-deoxi-beta-D-gluk-4-enuronosylgrupper. EC 4.2.2.4.Blodproteiner: De hundratals olika proteiner som finns i blodplasma, som t ex serumalbumin, transferrin, haptoglobiner, fibrinogen, koagulations- och komplementfaktorer, immunglobuliner, enzymhämmare och många fler.Kol: Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.Karboxilyaser: Enzymer som katalyserar icke-hydrolytisk anslutning eller frigörande av en karboxylgrupp till eller från en förening. De omfattar karboxilaserna och dekarboxilaserna. EC 4.1.1.Lipas: Ett enzym i hydrolasklassen som katalyserar reaktionen mellan triacylglycerol och vatten till diacylglycerol och en fettsyraanjon. Det produceras av körtlar i tungan och av bukspottkörteln och inleder nedbrytningen av fetter i födan. EC 3.1.1.3.Hemagglutination: Fenomenet att antikroppar reagerar med antigen som fastnat på röda blodkroppar.TrypsinhämmareBlodproteinelektrofores: Metod för separation av blodproteiner i ett elektriskt fält.Toxiner, biologiska