I en enkel medicinsk definition, är silikater kemiska föreningar som innehåller siliciumdioxid (SiO2) och andra metalloxider. De används ofta i medicinska produkter som exempelvis implantat, proteser och läkemedelskapslar på grund av deras goda biokompatibilitet och stabilitet. Silikater kan också förekomma i kosmetiska produkter och livsmedel som smörj- och fyllmaterial.

Utbredda i naturen som mineral med Al2O3 och SiO2 i varierande proportioner. Kan framställas syntetiskt genom upphettning av aluminiumfluorid till 1000-2000 grader Celsius tillsammans med kisel och va ttenånga.

Oorganiska föreningar, i vilka magnesium ingår som fast beståndsdel i molekylen.

Oorganiska föreningar med aluminium som en molekylbeståndsdel.

Tillförsel av dos i löslig form mellan kinden och tandköttet, också direkt på buckalslemhinnan genom pensling eller med spray.

Ett samlingsnamn på en rad olika föreningar som innehåller kisel, syre och mangesium och som även kan innehålla väte. Hit hör naturliga mineral som talk och olika asbestformer.

Som svar på ditt begäranje om en medicinsk definition av "Silikatcement" har jag inte kunnat hitta någon relevant medicinsk betydelse för detta begrepp. Silikatcement används vanligtvis inom bygg- och konstruktionsbranschen, där det är en typ av cement som framställs på basis av kalciumsilikater. Det används ofta i speciella tillämpningar såsom vatten- och korrosionsbeständiga betongkonstruktioner.

Hydrerat aluminium. En förening med många biomedicinska tillämpningar: som magsyraneutraliserande medel, som antiperspirant, i tandkräm, som emulgeringsmedel, som tillsats i bakteriologiska preparat o ch vacciner, för vattenrening osv.

Oorganiska föreningar som innehåller kalcium som väsentlig beståndsdel av molekylen.

I naturen förekommande hydrerad kiseldioxid. Syran är olöslig i vatten eller syror, med undantag för fluorvätesyra.

Fint fördelade partiklar i rymden, vilka är mindre än en mikrometeorit, dvs att de är mindre än en millimeter i diameter.

En oxid av aluminium (Al2O3) som förekommer naturligt i form av bauxit, korund osv. Den används som adsorberande medel, torkmedel, katalysator och i tillverkningen av t ex tandcement.

Fasta himlakroppar som rör sig i den interplanetariska rymden och som är mindre än planeter eller asteroider, men större än en molekyl. När de faller till en planets yta kallas de meteoriter.

I en enkel medicinsk kontext kan 'silikon' definieras som ett syntetiskt, icke-reaktivt polymermaterial som ofta används inom medicinska tillämpningar, särskilt inom områdena ortopedi och estetisk kirurgi. Silikon har använts för att skapa proteser och fyllnadsämnen på grund av dess egenskaper som är mjuka, flexibla och långtidståliga. Det är viktigt att notera att det finns olika typer av silikonmaterial med varierande egenskaper och användningsområden inom medicinen.

Kemiska processer refererar till de kontrollerade reaktionerna och transformationerna av substansmolekyler som sker under specifika temperatur-, tryck- och koncentrationsförhållanden, med syfte att producera önskade kemikalier eller förändra deras fysiska och kemiska egenskaper.

SilikonDIOXID (silicon dioxide) är ett icke-organiskt, ämne som består av syreratten siliciumdioxid (SiO2). Det förekommer naturligt i kvarts och sand, men kan även framställas syntetiskt. SilikonDIOXID används inom medicinen som ett excipient, det vill säga som hjälpmedel i läkemedelsformuleringar, på grund av dess inerta (kemiskt icke-reaktiva) natur.

Den vetenskapsgren som omfattar läran om och studiet av himlakropparna och universum i stort, bl a utifrån observationer, mätningar och tolkningar av strålningen i världsrymden.

Som medicinsk definition kan 'Solsystemet' referera till de himlakroppar som cirkulerar runt solen, inklusive jorden och de andra planeterna, månen och andra naturliga satelliter, småplaneterna, asteroidbältet, kometerna och den interplanetära materien. Solsystemet är vår astronomiska hemvist i universum.

"Astronomiska fenomen" refererar till ovanliga eller exceptionella observationer och händelser som sker i rymden utanför jordens atmosfär, såsom supernovaexplosioner, kvasarer, pulsarer, svarta hål, galaxkollisioner och andra fenomen relaterade till stjärnor, planeter, galaxer och kosmisk bakgrundsstrålning.

Oorganiska föreningar som innehåller järn som en fast huvudbeståndsdel i molekylen.

Utomjordisk miljö, dvs omgivningar utanför jordklotet och dess atmosfär, som t ex det slutna utrymmet i en rymdfarkost, den fria rymden, månen eller andra planeter.

Uppkomst och utveckling av himlakroppar i solsystem. Hit hör även studier av tidig planetär geologi.

Carbon sequestration refererar till processen där koldioxid (CO2), ett växthusgas, tas bort från atmosfären och lagras i långsiktigt förvaringsplatser, såsom jord, vegetation, vatten eller geologiska formationer. Detta är en strategi som används för att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären och därmed mildra klimatförändringarna.

A spacecraft is a vehicle or aircraft designed to fly in outer space, beyond the earth's atmosphere, and capable of supporting human life or conducting scientific research. It can come in various forms such as satellites, space stations, capsules, or shuttles, and are equipped with advanced technology for navigation, communication, propulsion, and life support systems.

Den femte planeten från solen. Jupiter tillhör de fem yttre planeterna i vårt solsystem. Bland planetens sexton månar ingår Callisto, Europa, Ganymede och Io.

Alla avfallsprodukter från tandläkarmottagningar, tandvårdskliniker, tandtekniklaboratorier osv, inklusive amalgam, saliv och sköljvatten.

En kiseldioxidprodukt som utvinns främst ur diatomit, en sedimentär avlagring av kiselalger (diatoméer), och som används för sin vätskeupptagningsförmåga; kiselgur kan absorbera upp till fyra gånger sin egen vikt.

Produkter framställda genom stark upphettning (sintring, bränning) av olika typer av leror (ffa kaolin), oxider, karbider eller nitrider. Hit hör t ex porslin, som används som tandreparationsmaterial.

Kondensering av gas, vätskor eller lösta substanser på fasta ytor. Hit hör också adsorptionsegenskaper hos bakterier och virus, liksom hos vävnader, behandlade med exogena läkemedel eller kemiska subs tanser.

Ett naturligt förekommande, kolloidalt, vattenhaltigt aluminiumsilikat med förmåga att ta upp mycket vatten, varvid det sväller kraftigt till en krämig konsistens. Inom läkemedelsindustrin används det som suspensionsmedel.

I medicinsk kontext används termen "planeter" för att beskriva ett tillstånd där det förekommer flera cystor eller värdtumörer i en organism, ofta under huden eller i slemhinnor. Detta är dock inte en vanlig användning av termen "planeter" och dess medicinska användning är begränsad till specifika situationer inom medicinen. I allmänhet refererar termen "planeter" till de himlakroppar som kretsar runt en stjärna, i jordens fall solen.

I en enkel medicinsk definition kan silikongeler beskrivas som en typ av implantat gjorda av silikon, som används inom medicinen för att exempelvis fylla ut eller korrigera form på bröst, ansikte eller annan del av kroppen. Silikongeler är ofta elastiska och mjuka till konsistensen, och de kan vara fyllda med flytande silikon eller ett gelartat material. Dessa geler anses vanligen vara säkra och effektiva, men det finns också rapporter om komplikationer som exempelvis kapsulering, infektioner och leckage av silikonmaterialet.

Nedbrytning med galvanisk ström, som t ex spjälkning av ett kemiskt ämne i lösning.

Naturliga, oorganiska eller fossila organiska ämnen med en given kemisk sammansättning och bildade genom oorganiska reaktioner. De kan förekomma som enskilda, enhetliga kristaller eller kristallmassor, eller ingå som beståndsdel i heterogena mineral- eller bergartsbildningar.

Implantat avsedda för rekonstruktion eller kosmetisk förbättring av kvinnobröst. De har ett ytterhölje av en silikonelastomer och fyllning av salt- eller silikongel. Ytan kan vara slät eller mönstrad.

Aluminiumsulfatföreningar som används medicinskt som kärlsammandragande medel och som har många tillämpningar inom industrin. De har också utbredd användning vid olika inflammatoriska tillstånd inom v eterinärmedicin.

Ett mycket lätt, vitt, skinande metalliskt grundämne, med atomnummer 13 och atomvikt 26,982. Aluminiumföreningar används huvudsakligen för sina antacida och kärlsammandragande egenskaper.