Den enda arten av släktet Afrikansk svinpestliknande virus. Viruset orsakar sjukdom hos vårtsvin, vildsvin och tamsvin i Afrika och lindrigare infektion i Europa.. Viruset förekommer hos och sprids av mjuka fästingar (Ornithodoros moubata).
En vanligtvis dödlig iridovirusinfektion hos grisar, som yttrar sig som feber, hosta, diarre, hemorrhagiska lymfkörtlar och gallblåsödem.
"Svinfebervirus, eller Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome Virus (PRRSV), är ett virus som orsakar svinfeber, en smittsam infektionssjukdom hos grisar som kan leda till respiratoriska problem och reproduktiva störningar."
En familj stora, ikosahedrala DNA-virus som infekterar insekter och växelvarma ryggradsdjur. Släkten som ingår är Iridovirus, Ranavirus, Chloriridovirus och Lymphocystivirus.
"Svinfeber, eller klassisk svinfeber, är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Streptococcus suis, vanligt förekommande hos grisar och som kan överföras till människor via direkt kontakt med infekterade djur eller konsumtion av infekterat kött. Sjukdomen karakteriseras av plötslig feber, stark huvudvärk, illamående och kräkningar, höreschymor och muskelvärk."
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
"Vero-celler" är en typ av immortaliserade celllinjer som används inom biomedicinsk forskning. De är avledda från tarmepitelceller hos det afrikanska gröna mangustemonstret (Cercopithecus aethiops) och har kapaciteten att dela sig oändligt många gånger i kultivering. Vero-celler är ett vanligt val inom cellbiologi och virologi på grund av deras stora potential till celldelning, stabilitet och deras sårbarhet för flera olika virusstammar. De används ofta som värdceller för att odla och studera virus, såsom viruset som orsakar COVID-19 (SARS-CoV-2), eftersom de tillåter effektiv replikation av dessa patogener.
En familj dubbelsträngat DNA-virus med en enda art: afrikansk svinpestvirus (Asfivirus). Det orsakar afrikansk svinpest. Syn. afrikansk svinpestliknande virus.
Ornithodoros är ett släkte löss, även kända som hårda fästingar, som tillhör familjen Argasidae. Dessa parasiter förekommer vanligtvis i varmare klimat och livnär sig på blod från djur och fåglar. Ornithodoros-arter är kända för att kunna överföra olika sorters sjukdomar, inklusive vissa former av febersjukdomar som kan drabba människor.
En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.
"Virala structurproteiner" är proteiner som utgör den strukturella skal eller kapsiden runt ett virus. Dessa proteiner är nödvändiga för att virus ska kunna invadera och infektera värdkällen, och de hjälper till att skydda virala genetiska material under överföring och infektion. Virala structurproteiner kan variera mycket mellan olika virusstammar och kan ha en rad olika funktioner, inklusive bindning till värdceller, penetrering av cellmembran och sammansättning av den virala partikeln.
Typarten hos släktet Flavivirus. Det överförs till människa av olika arter av framförallt myggsläktet Aedes.
"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.
Ett fenomen som innebär att ett ämne fäster vid eller tas upp genom ytan på röda blodkroppar. Så kan under vissa betingelser tuberkulin tas upp av röda blodkroppar.
En polyprotein är ett långt, sammanhängande protein som bildas genom translationen av ett kontinuerligt öppet läsställe (CTL) i ett messenger RNA-molekyl. Polyproteiner klipps sedan itu till separata proteiner av proteaserna. Detta är en typisk strategi hos vissa virus, som exempelvis retrovirus och picornavirus, för att producera de flera olika virala proteiner som behövs för att fullborda sin livscykel.
Rift Valley fever virus (RVFV) is a mosquito-borne phlebovirus that primarily affects animals, but can also cause severe disease in humans, including fever, headache, muscle pain, and in some cases, hemorrhagic fever, encephalitis, or blindness. It is named after the Rift Valley region of East Africa where it was first identified in 1930. The virus is transmitted to humans through contact with infected animal tissue or blood, or through the bite of infected mosquitoes. Outbreaks typically occur in Africa following periods of heavy rainfall and flooding, which provide breeding grounds for the mosquito vectors.
Arvsmassan hos virus, som hos alla DNA- och vissa RNA-virus består av en enda nukleinsyramolekyl, och hos några RNA-virus av flera separata RNA-bitar.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Virusarter, vars nukleinsyra (arvsmassa) består av DNA (deoxiribonukleinsyra).
"Virusförökning är ett biologiskt process där en infekterad värdcell tvingas producera flera kopior av det virala genomet och dess proteiner, vilket resulterar i att den cellen till slut bursts och frisätter de nya viruspartiklarna för att infektera andra oskyddade celler."
I en mening kan "Open Reading Frames" (ORF) definieras som en sekvens av DNA eller RNA som har potentialen att koda för ett protein. ORF börjar med en startkodon, vanligtvis AUG, och fortsätter till nästa stoppkodon (UAG, UAA eller UGA). Den resulterande aminosyrasekvensen kan potentiellt vara kapabel till att bilda ett protein om den översätts korrekt. Det är värt att notera att inte alla ORF:er leder nödvändigtvis till produktionen av ett funktionellt protein, eftersom det kan finnas flera skäl till varför translationen kan misslyckas eller ge upphov till en icke-funktionell peptid.
"Virussammansättning" refererar till den totala populationen och typen av virusstammar som finns i ett specifikt miljö, såsom i en viss individ, population eller ett geografiskt område, inbegripet deras frekvens och proportion.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
'Sus scrofa' är den vetenskapliga beteckningen för vildsvin, ett djur som tillhör familjen släpgrisar (Suidae). Det är den art av svin som förekommer vilt över stora delar av Eurasien och Nordafrika. Vildsvinet är ett robust och anpassningsbart djur som kan leva i olika habitat, från skogsområden till odlingsmark. Det kännetecknas bland annat av sin tjocka hud, långa snabel och grova borst på ryggen. Vildsvinet är allätare och har en diversifierad föda som kan inkludera växter, rötter, frukt, as och smådjur. Det är också ett mycket intelligent djur med starka sociala band.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.
'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.
Sjukdomar hos tamsvin och vildsvin av släktet Sus.
Partåiga hovdjur (klövdjur). Hit hör t ex gris, får, hjort, kamel och ko (nötkreatur).
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
En fästing är ett små, blodsugande ektoparasit som tillhör klassen Arachnida och ordningen Ixodida, och som lever som parasit på däggdjur, fåglar och reptiler, inklusive människor.
Ett virion är den infectiva delen av ett virus, bestående av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i ett proteinhölje som kan skydda och hjälpa till vid infektion av en värdcell.
Onormal höjning av kroppstemperaturen, oftast till följd av något sjukdomsförlopp.
En art av Nairovirus i familjen Bunyaviridae. Viruset överförs huvudsakligen av fästingar och orsakar svår, och ofta dödlig, sjukdom hos människor.
Synliga, morfologiska förändringar i virusinfekterade celler. Dessa omfattar avstängning av cellulärt RNA och proteinsyntes, cellfusion, frisättning av lysosomenzymer, ändrad cellmembranpermeabilitet, diffusa förändringar i de intracellulära strukturerna, förekomst av virala inklusionskroppar och kromosomavvikelser. Hit hör inte malign (elakartad) transformation, som är "cellförändring, viral". Undersökning av virala cytopatogena effekter är en värdefull metod för att identifiera och klassificera det virus som ger upphov till infektionen.
Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.
Akut infektionssjukdom i framförallt tropiska länder, förorsakad av ett virus som sprids till människa med myggor av arterna Aedes och Haemagogus.
Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Rift Valley fever (RVF) is a viral hemorrhagic fever caused by the Rift Valley fever virus (RVFV), a member of the Phlebovirus genus in the Bunyaviridae family. It is primarily transmitted to animals and humans through the bite of infected mosquitoes, with Aedes and Culex species being the primary vectors. The disease is named after the Rift Valley region in East Africa where it was first identified in 1930. RVF mainly affects domestic animals such as sheep, goats, and cattle, causing high rates of abortion and death in young animals. In humans, RVF can cause a wide range of symptoms, from mild flu-like illness to severe disease with complications such as encephalitis (inflammation of the brain) and ocular disease (eye damage). Large outbreaks of RVF have occurred in Africa and the Arabian Peninsula, posing a significant public health concern. Prevention measures include vaccination of animals, personal protective measures against mosquito bites, and vector control strategies.
Republik i södra Afrika, gränsande till Zambia i väster, Tanzania i nordost och Mozambique i öster, söder och sydväst. Landets yta är 118 480 km2, och folkmängden 13,6 miljoner invånare (2007). Huvudstad är Lilongwe.
Den fullständiga arvsmassan i DNA- eller RNA-molekylen i ett virus.
Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.
Pestivirus är ett släkte inom familjen Flaviviridae och består av en grupp virus som orsakar sjukdomar hos djur, framförallt i tambinäringen. De mest kända arterna inom släktet är bovin betseyssjuka virus (BVDV), classical swine fever virus (CSFV) och ovinn classicial swine fever virus (OCSFV). Dessa virus är smittsamma och kan orsaka allvarliga sjukdomar hos sina värddjur, som till exempel diarré, respirationsbesvär, fetalt missbildning och död. Förebyggande åtgärder såsom vaccination och biosäkerhetsåtgärder används för att kontrollera spridningen av dessa virus.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Det skyddande proteinhöljet runt ett virus nukleinsyra. Det kan ha spiralformad eller ikosaedrisk symmetri och består av strukturella enheter som kallas kapsomerer.