Adrenokortikotropiskt hormon: Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.HydrokortisonBinjurar: Körtlar belägna i retroperitonealvävnaden vid njurarnas övre poler.Hypofys-binjureaxel: Samverkan mellan hypofysens framdel och binjurekörtlarna, som innebär att kortikotropin (ACTH) stimulerar binjurebarken och att binjurebarkhormoner hämmar produktionen av kortikotropin i hypofysens främre del.Hormoner: Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.Hypotalamus-hypofyssystem: Ett endokrint system av nervceller, nervtrådar, endokrin vävnad och blodkärl som producerar och släpper ut hypofyshormoner i cirkulationssystemet.Kortikotropinfrisättande hormon: En neuropeptid från hypotalamus som stimulerar utsöndring av kortikotropin från främre hypofysloben.Kramp hos spädbarn: Ett epilepsisyndrom kännetecknat av triaden spädbarnskramp, hypsarytmi och avstannad psykomotorisk utveckling vid anfallsdebuten. De flesta fall visar sig vid åldern 3-12 månader, med krampyttringar som kortvariga flexor- och extensorrörelser i huvud, bål och extremiteter i kombination. Tillståndet har två former: en kryptogen (idiopatisk) och en symtomatisk (till följd av annan känd sjukdom, såsom livmoderinfektioner, nervsystemdefekter, ärftliga, metabola hjärnsjukdomar, för tidig födsel, perinatal asfyxi, tuberös skleros osv).Kortikosteron: En binjurebarksteroid med svag, men betydelsefull verkan som mineralkortikoid och glukokortikoid.Binjurebark: Binjurens ytterskikt. Det utsöndrar kortikoider och androgener.Cushings syndrom: Ett tillstånd, oftast hos kvinnor, som beror på hyperadrenokorticism till följd av tumörer i binjurebarken eller hypofysens främre lob, eller på långvarigt bruk av glukokortikoider. Symtomen kan vara snabbt tilltagande fetma i ansiktet, på halsen och bålen, kyfos pga osteoporos i ryggen, högt blodtryck, diabetes mellitus, amenorré, hypertrikos hos kvinnor och impotens hos män, mörknande hud, polycytemi, buk- och ryggsmärtor, samt muskelförsvagning. När tillståndet beror på överproduktion av adrenokortikotropin i hypofysen kallas det Cushings sjukdom.Binjurehypofunktion: Tillstånd där utsöndringen av adrenalt steroidhormon understiger kroppens behov.Kortikotropinreceptorer: Cellytereceptorer som binder kortikotropin (ACTH) med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar. Farmakologiska studier antyder att det kan finnas ett flertal ACTH-receptorer. En ACTH-receptor har klonats och tillhör en underfamilj av G-proteinbundna receptorer. Förutom i binjurebarken förekommer ACTH-receptorer i hjärnan och immunsystemet.Hypofys: En liten, oparig körtel belägen i sella turcica (turksadeln, i gropen på ovansidan kilbenet). Den står i förbindelse med hypotalamus via en kort stjälk.Melanocytstimulerande hormoner: Peptider med förmåga att stimulera de färgalstrande cellerna melanocyter hos däggdjur och melanoforer hos lägre ryggradsdjur. Genom att stimulera syntes och distribution av melanin i dessa celler ökar de pigmenteringen av hud och annan vävnad. MSH, som fås från proopiomelanokortin (POMC), produceras av melanotroper i pars intermedia, kortikotroper i adenohypofysen och hypotalamusnervcellerna i arkuatuskärnan.Kosyntropin: alfa(1-24)-kortikotropin. En syntetisk polypeptid med adrenokortikotrop verkan.Melanokortinreceptor, typ 2: En undertyp av melanokortinreceptorer som främst finns i njurbarken. Den har specificitet för ACTH.BinjurebarkshyperfunktionProopiomelanokortinFollikelstimulerande hormon: Ett viktigt gonadotropin som utsöndras från adenohypofysen (främre hypofysen). Follikelstimulerande hormon (FSH) stimulerar produktionen av könsceller (gametogenesen) och deras stödceller, så som äggstockarnas granulosaceller och testiklarnas sertoliceller och leydigceller. FSH består av två icke-kovalentbundna underenheter, alfa och beta. Inom en art är alfaenheten vanlig i de tre hypofysglykoproteinhormonerna TSH, LH och FSH, men betaenheten är unik och utövar sin specifika biologiska verkan. Syn. FSH.LH: Ett viktigt gonadotropin som utsöndras av adenohypofysen. Luteiniserande hormon reglerar produktionen av steroider hos testiklarnas och äggstockarnas interstitialceller. LH-vågen hos kvinnor före ägglossning sätter igång ägglossningen och efterföljande luteinisering av follikeln (äggblåsan). Hormonet består av två icke-kovalent bundna underenheter, alfa och beta. Inom en art förekommer alfaenheten vanligtvis hos tre hypofysära glykoproteinhormoner (TSH, LH och FSH), men betaenheten är unik och förmedlar sin biologiska specificitet.Hypofyshormoner: Hormoner producerade av hypofysen, inkl. den främre loben (adenohypofysen), den bakre loben (neurohypofysen) och den dåligt definierade mittloben. Strukturellt består de av små peptider, proteiner och glykoproteiner. De styrs av nervsignalsubstanser eller neuroendokrina signalämnen (hypotalamushormoner) från hypotalamus, samt av återsignallering från målorganen i form av t ex binjurebarkhormoner, androgener och östrogener.ACTH-syndrom, ektopiskt: Flera symptom orsakade av hypofysframlobshormonproduktion (ACTH- produktion) i icke-hypofystumörer.Hypofystumörer: Tumörer som primärt uppstår i eller bildas som metastaser i hypofysen. De flesta hypofystumörer är adenom, vilka indelas i icke hormonproducerande och hormonproducerande former. De hormonproducerande klassificeras vidare utifrån den hormontyp de utsöndrar. Hypofysadenom kan även beskrivas genom färgningsegenskaper (basofila adenom, acidofila adenom och kromofoba adenom). Hypofystumörer kan utöva tryck på angränsande vävnadsstrukturer, inkl. hypotalamus. flera kranialnerver och synnervskorsningen. I det senare fallet kan dubbelsidig, temporal halvsyn uppstå.SköldkörtelhormonerBetaendorfinTvång, fysisktAdenohypofyshormonerMetyrapon: Ett ämne som blockerar enzymet steroid-11-beta-monooxygenas. Det används för att testa hypotalamus-hypofys-feedbackmekanismen vid diagnos av Cushings syndrom.Hypofysektomi: Kirurgiskt avlägsnande eller förstörande av hypofysen.AdenohypofysBinjurebarksfunktionstesterLetargi: Ett allmänt tillstånd av slöhet, orkeslöshet, ointresse, trötthet, koncentrationssvårighet och oförmåga att utföra enkla uppgifter. Det kan ha samband med depression eller drogmissbruk.Hypofysär ACTH-överproduktion: Sjukligt tillstånd i hypofysen, kännetecknat av kraftig överproduktion av adenokortikotropt hormon. Detta leder till överproduktion av kortisol i binjurarna och till Cushings syndrom.Alfa-MSHStress, fysiologiskAdrenalektomi: Avlägsnande av en eller båda binjurarna.Gonadotropinfrisättande hormon: Ett dekapeptidhormon från hypotalamus som stimulerar syntes och utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen.Zona fasciculataGlukokortikoider: En grupp kortikosteroider som påverkar kolhydratomsättningen (glukoneogenes, glykogendeponering i levern, höjning av blodsockerhalten), hämmar kortikotropinutsöndring och har uttalad antiinflammatorisk verkan. De spelar även en roll i fett- och proteinomsättningen, i reglering av artärblodtrycket och förändringar i bindvävsreaktioner på skada, i minskning av antalet cirkulerande lymfocyter, och för funktionerna i det centrala nervsystemet.Apudom: Allmän benämning på hormonproducerande tumörer härrörande från APUD-celler.Hypofys-binjurefunktionstester11-hydroxikortikosteroider: En grupp kortikosteroider som har en hydroxigrupp i position 11.BisköldkörtelhormonerMelanokortinreceptorer: En familj G-proteinbundna receptorer med specificitet för melanocytstimulerande hormoner (MSH) och adrenokortikotropt hormon (ACTH). Det finns flera undertyper av melanokortinreceptorer, var och en med en distinkt bindningsspecificitet och vävnadslokalisering.Humant tillväxthormon: Ett peptidhormon med 191 aminosyror som utsöndras av människans adenohypofys. Hormonet kallas även GH eller somatotropin. Ett syntetiskt tillväxthormon, somatropin, har kommit att ersätta den naturliga formen som terapeutiskt preparat vid behandling av t ex dvärgväxt hos barn med tillväxthormonbrist.Prolaktin17-hydroxiprogesteron: Ett hydroxyprogesteron med ungefär samma medicinska användning som progesteron.Hypopituitarism: Minskad eller utebliven utsöndring av en eller flera hormoner från hypofysens framlob, inkl. LH, follikelstimulerande hormon, somatotropin och kortikotropin. Bristen kan bero på kirurgiska ingrepp eller strålbehandling, icke-sekretoriska tumörer, metastastumörer, infarkt, hypofysapoplexi, infiltrerande eller granulomatösa processer, eller andra tillstånd.HypofysfunktionstesterKönshormoner, steroid: Steroidhormoner som produceras av könskörtlarna. De stimulerar fortplantningsorganen, könscellmognad och de sekundära könsdragen hos män och kvinnor. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol, progesteron och testosteron.RadioimmunanalysAldosteron: (11-beta)-11,21-dihydroxy-3,20-dioxopregn-4-en-18-al. Ett hormon som utsöndras av binjurebarken och ingår i regleringen av elektrolyt- och vattenbalansen genom att öka retentionen av natrium och utsön dringen av kalium i njurarna.Dexametason: En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).Kortison: En naturligt förekommande glukokortikoid. Den har använts i ersättningsterapi vid binjuresvikt och som antiinflammatoriskt medel. Kortison i sig är ett overksamt ämne, men det omvandlas i levern till den verksamma metaboliten hydrokortison.Pars intermediaKortikotroperBinjurebarkshormonerTyreotropinBlodprov från sinus petrosusHypotalamus: Sidopartiet av mellanhjärnan, vilket sträcker sig från synnervskorsningen till svansdelen av mamillarkropparna och bildar tredje ventrikelns nedre väggar och sidoväggar.Paraventrikulär hypotalamisk kärnaSköldkörtelhormonreceptorerACTH-producerande hypofysadenomBinjuresjukdomarNeurosekretoriska systemDehydroepiandrosteronArgininvasopressin: Cys-Tyr-Phe-Gln-Asn-Cys-Pro-Arg-Gly-NH2, cyklisk 1-6-disulfid. Det vanliga antidiuretiska hormonet hos däggdjur. Det är en cyklisk nonapeptid med arginin i position 8 i kedjan. Argipressin används för att behandla diabetes insipidus och som blodstillande medel, tack vare sin kärlsammandragande verkan.Domperidon: En specifik dopaminreceptorblockerare. Den påskyndar gastrointestinal peristaltik, frisätter prolaktin och används mot kräkningar och illamående och som verktyg vid undersökning av dopaminerga mekanismer.Körtelsvulst: Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.BinjurebarkstumörerStress, psykologiskSteroiderAddisons sjukdom: En sjukdom kännetecknad av lågt blodtryck, viktminskning, anorexi, svaghet och ibland av en bronsliknande missfärgning av huden. Den orsakas av tuberkulos eller autoimmuna reaktioner i binjurarna som leder till aldosteron- och kortisonbrist. Utan behandling leder sjukdomen vanligtvis till döden.BinjuretumörerTestosteronTillväxthormon: En polypeptid som utsöndras av adenohypofysen (främre hypofysloben). Tillväxthormon, eller somatotropin, stimulerar till mitos, celldifferentiering och celltillväxt. Artspecifika tillväxthormoner har framställts på syntetisk väg.Binjurebarkshyperplasi, medfödd: En grupp ärftliga rubbningar av binjurarnas steroidgenes, som varierar med kön, med den medfödda enzymdefektens svårighetsgrad och med debutålder. Den vanligaste formen, den viriliserande, beror på en 21-hydroxylasdefekt. Andra former är 11-hydroxylasdefekt, 17-hydroxylasdefekt, desmolasdefekt och 3-beta-hydroxysteroiddefekt.ProgesteronAdenom, kromofobt: En tumör i hypofysens framlob, vars celler inte så lätt färgas av vare sig sura eller basiska färgämnen, och som möjligen är associerade med hypopituitarism.Hyperaldosteronism: Ett sjukdomstillstånd orsakat av överproduktion av aldosteron. Det kännetecknas av natriumretention och utsöndring av kalium, vilket leder till högt blodtryck och hypokalemi (kaliumbrist).TyroxinDehydroepiandrosteronsulfat: En förelöpare till androgener och östrogen och den rikligast förekommande steroiden i cirkulationssystemet.Kortodoxon: 17,21-dihydroxipregn-4-en-3,20-dion. En 17-hydroxikortikosteroid med glukokortikoid och antiinflammatorisk verkan.TidsfaktorerVasopressinerEstradiol: Det mest verksamma av de östrogena hormonerna hos däggdjur. Det produceras i äggstockarna, moderkakan, tetiklarna och möjligen i bunjurebarken.Dos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.Kramp: Ofrivillig sammandragning av en muskel eller en muskelgrupp. Kramper kan drabba såväl skelettmuskler som glatt muskulatur.Endorfiner: En av de tre huvudgrupperna av endogena, opioida peptider, stora peptider som härstammar från en pro-opiomelanokortinprekursor. I denna grupp ingår alfa-, beta- och gammaendorfin. Termen endorfin avser ibland alla opioida peptider, men här avses den snävare betydelsen. För endorfiner i vid bemärkelse används termen opioida peptider.Receptorer, kortikotropinfrisättande hormonMelanokortiner: Peptidderivat av proopiomelanokortin (POMC) som kan stimulera melanocyter eller Kortikotroper. Till melanokrtiner hör ACTH, alfa-MSH och andra peptider, som t ex beta-MSH och gamma-MSH, från andra fragment av POMC. Dessa peptider reglerar genom en rad melanokortinreceptorer olika funktioner, såsom steroidogenes, energihomeostas, matning och hudpigmentering.Adrenalin: Det aktiva, sympatomimetiska binjurebarkhormonet hos de flesta djurarter. Det stimulerar både de alfa- och betaadrenerga systemen, ger systemisk kärlsammandragning och mag-tarmavslappning, stimulerar hjärtverksamheten och vidgar luftrören och hjärnans kärl. Hormonet används vid astma och hjärtsvikt, och för att fördröja upptaget av lokalbedövningsmedel. Syn. epinefrin.Cykliskt AMP: Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.BetalipotropinFår17-hydroxikortikosteroider: En grupp hydroxykortikosteroider som har en hydroxygrupp i position 17. Utsöndring av dessa substanser i urin används som en indiker ing av njurfunktionen. De används systemiskt i fri alkoholform, me n efter förestring av hydroxygrupperna ökar den topiska effekten.Paraneoplastiska endokrina syndromHypofyssjukdomar: Sjukdomstillstånd i den främre eller bakre hypofysen som oftast yttrar sig som överproduktion eller underproduktion av hypofyshormoner. Vävnadsförändringar i hypofysen kan även förorsaka kompression av synnervskorsningen och andra angränsande strukturer.Karcinoidtumör: Vanligtvis liten, långsamt växande neoplasm bestående av öar av runda, oxyfila eller spindelformade, medelstora celler med ganska små, vesikulära kärnor, och täckt av en slemhinna med gul, fårad yta. Tumören kan uppträda var som helst i mag-tarmkanalen (men även i lungorna eller på andra platser); ungefär 90 % uppkommer i appendix. Dessa tumörer har neuroendokrint ursprung och härstammar från en p rimitiv stamcell.Råttor, Sprague-DawleyNötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.RNA, budbärarEstesioneuroblastom, olfaktorisk: Ett elakartat, olfaktoriskt neuroblastom som kan uppkomma i övre näshålans och silbensplattans epitelvävnad. Det är en ovanlig cancerform (3% av näshåletumörerna) och den kan i sällsynta fall vara förknippad med överproduktion av hormoner (t ex vid SIADH, Cushings syndrom). Den har stor benägenhet för multipel, lokal återkomst och att bilda beniga metastaser.Steroid-11-beta-monooxygenasGlukokortikoidreceptorer: Cytoplasmaproteiner som specifikt binder glukokortikoider och förmedlar deras cellulära verkan. Glukokortikoidreceptor-glukokortikoidkomplexet verkar i cellkärnan genom att utlösa transkription av DNA. Glukokortikoider har fått sin benämning pga sin verkan på blodsockerhalten, men de spelar lika stor roll i omsättningen av protein och fett. Kortisol är ett viktigt exempel.TrijodtyroninProlaktinomHormoner, ektopiska: Hormoner utsöndrade från tumörer eller andra celler som inte normalt utgör hormonproducenter.Växtregulatorer, insekt: Naturliga eller syntetiska ämnen som hämmar utvecklingen hos växande insekter.Variansanalys: En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.Graviditet: Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.Dygnsrytm: Regelbundet återkommande, i cykler om ca 24 timmar, biologiska aktiviteter, som t ex känslighet för läkemedel och stimuli, hormonutsöndring, sömn, ätande osv. Denna rytm tycks styras av en biologisk k locka, som följer återkommamde perioder av dagsljus och mörker.TranskortinGiktartrit: Inlammation, särskilt i stortån, till följd av gikt. Akut giktartrit föregås ofta av skada, infektion, eller t ex operativt ingrepp. De första attackerna är oftast begränsade till en led, men senare a ttacker kan omfatta flera leder.Lavandula: Ett växtsläkte (lavendel) inom familjen Lamiaceae.Hormonersättningsbehandling: Behandling med hormoner för att kompensera för hormonbrist.Zona glomerulosaEndokrina körtlar: Körtlar utan till- och frånförselkanaler som utsöndrar ämnen direkt i cirkulationssystemet och påverkar ämnesomsättning och andra kroppsfunktioner.Kampomedicin: En form av örtmedicin i Japan som praktiseras av såväl herbalister som moderna medicinare. Kampomedicin har sitt ursprung i Kina och grundas på traditionell kinesisk örtmedicin.OvariektomiAminoglutetimid: En aromatashämmare som blockerar produktionen av binjuresteroider. Den hindrar också omvandlingen av androgener till östrogener. Aminoglutetimid har tidigare använts vid behandling av framskriden brös t- och prostatacancer.Nelsons syndromAPUD-celler: Celler härstammande från primitiva celltyper i neurallisten. Under ontogenin vandrar de till framtarmen och specifika platser i det neuroenokrina systemet. Väl på plats bildar dessa celler en del av d et neuroendokrina systemets normala hormonproducerande vävnad. Om dessa celler hamnar fel kan de bli hyperplastiska, adenomatösa eller maligna (jfr apudom).Tillväxthormonfrisättande hormonMelanokortinreceptor, typ 1: En undertyp av melanokortinreceptorer som främst påträffas i melanocyter. Den har specificitet för alfa-MSH och ACTH. Funktionsbristmutationer hos denna receptor ansvarar för merparten av de recessiva dragen av rött hår och blek hud hos människor.TransportSteroid-21-monooxygenasKemisk stimuleringRåttor, inavlade stammarRåttor, WistarCeller, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Binjurebarksadenom: En godartad tumör i binjurebarkceller, som liknar normala celler, men som är funktionellt autonoma. Blir vanligtvis ej över 5 cm men 20 cm stora tumörer har påträffats. Prognosen efter kirurgisk behan dling är ganska god.Kolesterolmonooxygenas (som spaltar sidokedja): Flerenzymskomplex, nödvändigt för omvandlingen av kolesterol till gonad- och binjurebarkshormoner. Det katalyserar sidokedjespjälkningen av C27-kolesterol till C21-pregnenolon i närvaro av syre och NADPH-ferrihemoproteinreduktas. Enzymet är en produkt av CYP11A1-genen och katalyserar brytningen mellan C20 och C22. Komplexet innehåller cytokrom P-450, ett flavoprotein, ett icke-hemjärnprotein och NADPH. EC 1.14.15.6.Hypotalamushormoner: Hormoner från hypotalamus som styr andra organ, främst hypofysen. Till de mest välkända hör hypofyshormonfrisättande hormoner och hypofyshämmande hormoner. Vasopressin och oxytocin, vilka produceras i den bakre hypofysen kan även utsöndras av hypotalamus, men tas här inte med i gruppen hypotalamushormoner.SomatostatinPeptidhormonerBukladesin: N-(1-oxobutyl)adenosin-cykliskt 3',5'-(hydrogenfosfat)-2'-butanoat. Ett cykliskt nukleotidderivat som härmar verkan av endogent, cykliskt AMP och som förmår passera cellmembran. Det har kärlsammandrag ande egenskaper och används som hjärtstimulant.PregnenolonOrganstorlekUndertryckande, kemisktKatekolaminer: En allmän klass ortodihydroxifenylalkylaminer härstammande från tyrosin.Insulin: Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.Anti-Mylleriskt hormonKönshormoner: Hormoner som produceras av könskörtlarna, omfattande såväl steroid- som peptidhormoner. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol och progesteron från äggstockarna och testosteron från testiklarna. Till de viktigaste peptidhormonerna hör aktiviner och inhibiner.Sköldkörtelhormonreceptorer, betaNoradrenalinGlukagon: Ett bukspottkörtelhormon som utsöndras av Langerhansöarnas alfaceller. Det är en rak polypeptid med 29 aminosyror (molekylvikt 3550 D) som spelar en viktig roll i regleringen av blodsockerhalten, ketonomsättningen och flera andra biokemiska och fysiologiska förlopp.ReninKinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.VasopressinreceptorerFosterålderInjektioner, intraventrikulära: Injicering i hjärnventriklarna.Svin: Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).Foster: Den ofödda avkomman hos däggdjur som föder levande ungar. Fostertiden sträcker sig från embryonalstadiet, då de huvudsakliga organen tagit form, till födseln. Hos människan motsvaras det av tiden från och med den 9 graviditetsveckan. Foster skall särskiljas från embryo.Androgener: En klass sexhormoner förknippade med de sekundära manliga könsegenskaperna, med spermaproduktion och könsdifferentiering. Förutom att förstärka virilitet och könsdrift ökar de också retentionen av kvä ve och vatten, och stimulerar tillväxt av skelettet.DjurhållningImmobilisering: Upphörande av rörelse i hela eller delar av kroppen genom fysisk vilja eller på kemisk väg genom analgesi, genom bruk av lugnande medel eller neuromuskulära icke-depolariserande medel. Hit räknas även experimentella förlopp, genomförda för bedömning av de fysiologiska effekterna av immobilisering.Cykloheximid: Antibiotikum som isolerats från streptomycinproducerande stammar av Streptomyces griseus. Det verkar genom att hämma elongering under proteinsyntesen.Kroppsvikt: En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.Hormoner i mag-tarmkanal: Hormoner som produceras av mag-tarmkanalens slemhinnor och som bestämmer tidpunkt och mängd av matsmältningsenzymer, samt styr matsmältningsorganens motoriska aktivitet.Kalcitonin: Ett peptidhormon som sänker kalciumhalten i blodet. Hos människor utsöndras det av sköldkörtelceller och verkar dämpande på bildandet av osteoklaster och på deras adsorptionsförmåga. Hormonets plasmak alciumreglerande verkan är mycket mer uttalad hos barn och i vissa sjukdomstillstånd än hos normala vuxna.Reglering av genuttryck: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Immunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.NormalvärdenSlumpmässig fördelningTyreotropinfrisättande hormonHyperplasiSjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.Angiotensin II: Den aktiva formen av angiotensin. Det är en oktapeptid, syntetiserad från angiotensin I, som finns i blodet och som snabbt bryts ned. Angiotensin II ger kraftig kärlsammandragning, med förhöjning av b lodtrycket som följd. Den bovina formen, som har klinisk och experimentell användning, har valin i position 5, där den humana formen har isoleucin.Sköldkörtelhormonreceptorer, alfaBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Glykoproteinhormoner, alfasubenhet: Alfakedjan av hypofysglykoproteinhormoner (tyrotropin, follikelstimulerande hormon, luteiniserande hormon) och koriogonadotropin. Hos en och samma art är alfaunderenheterna av dessa fyra hormoner identiska. Glykoproteinhormonernas funktionella särdrag bestäms av de unika betaunderenheterna. Båda underenheter, icke-kovalent bundna heterodimerer, är nödvändiga för fullständig biologisk verkan.Hundar: Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.Insektshormoner: Hormoner som utsöndras i insekter. De påverkar insekternas växt och utveckling. Hit hör även syntetiska hormoner som verkar som insektshormoner.Blodsocker: Glukos - den sockerart genom vilken kolhydrater transporteras med blodet, uppgår normalt till en halt av 3,5-5,6 mmol/l. Vid onormalt låg koncentration föreligger hypoglycemi, vid onormalt höga halter hyperglycemi. Syn. dextros; druvsocker.DräktighetProtonkogenproteiner c-fosKönskarakteristika: De särdrag som skiljer ett kön från det andra. De primära könsdragen är äggstockarna och testiklarna med tillhörande hormoner. De sekundära könsdragen är de som utmärker manlighet och kvinnlighet, men som inte är direkt förknippade med fortplantning.Hormonblockerare: Kemiska ämnen som hämmar de endokrina körtlarnas funktioner, biosyntesen av de hormoner de utsöndrar, eller blockerar hormonernas specifika verkan.Injektioner, intravenösa: Injicering i en ven i behandlingssyfte eller i experimentellt syfte.