Kallt klimat
I medicinsk kontext kan "kallt klimat" definieras som ett klimat med låga temperaturer, ofta under 0°C (32°F), under en betydande del av året. Detta kan ha en negativ inverkan på människors hälsa och välbefinnande, särskilt för dem som inte är vana vid sådana temperaturförhållanden. Kallt klimat kan öka risken för hypotermi, frostskador och andra relaterade hälsoproblem.
Syrebrist
Bolivia
Koldioxid
Anpassning, fysiologisk
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
Svettning
Tryckkammare
Behållare för tryckreglering. Trycket i kammaren kan höjas med flera atmosfärer. Tryckkammare används ofta i samband med dykningsaktiviteter och olycksfall i samband med dykning.
Fosfofruktokinaser
Syrgas
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
Karotiskörteln
En liten grupp kemoreceptor- och stödceller belägen nära den inre halsartärens förgrening. Karotiskörteln, med rikligt med fönsterförsedda kapillärer, känner av pH, koldioxid och syrehalt i blodet och spelar en viktig roll i den homeostatiska kontrollen av dessa.
Syra-bas-jämvikt
Syrgasförbrukning
Anthozoa
Andning
Hypokapni
Klinisk manifestation bestående av underskott av koldioxid i artärblodet.
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Hörhjälpmedel
Seasons
I medicinsk kontext, "seasons" refererer ofte til sæsonelle variationer i forekomsten eller alvorligheden af bestemte sygdomme eller helbredsproblemer. For eksempel kan man have en højere forekomst af influenza og andre respiratoriske infektioner i vintermånederne, mens allergier ofte er værre om foråret og sommeren på grund af øget eksponering for pollen og andre allergener. Sæsonvariationer kan også ses i mental sundhed, hvor sæsoner med mindre dagslys (som i efteråret og vinteren) kan være forbundet med en øget risiko for depression og andre affektive lidelser.
Kroppstemperaturreglering
Kemoreceptorceller
Celler specialiserade på att upptäcka kemiska ämnen och förmedla den informationen centralt i nervsystemet. Kemoreceptorer kan kontrollera yttre stimuli, som vid smak och lukt, eller interna stimuli, som halterna av syre och koldioxid i blodet.
Varm temperatur
En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.
Andningsmekanik
Lungans gasutbyte
Utbyte av syre och koldioxid mellan alveolarluft och lungkapillärblod genom blod-luftbarriären.
Blodgasanalys
Mätning av syre och koldioxid i blodet.
Kroppstemperatur
Den förhållandevis konstanta temperatur som kroppen normalt håller (hos människan 37 grader C) och som regleras från mellanhjärnan.
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Partialtryck
I medicine, partial pressure refererar sig till koncentrationen av ett specifikt gasmolekyll i en blandning av gaser, uttryckt i enheten millimeter kvicksilver (mmHg) eller kilopascal (kPa). Det är särskilt relevant när man diskuterer gasers beteende i kroppen, som syre och kolmonoxid, i olika kompartment såsom blod. Till exempel, partialtrycket av syre (pO2) mäts ofta för att bedöma hur väl syret diffunderar över alveol-kapillärgränsen in i blodomloppet.
Climate Change
Climate change, in a medical context, refers to the health impacts and implications of a changing global climate, including rising temperatures, increased frequency and intensity of extreme weather events, sea level rise, and changes in precipitation and air quality. These changes can have direct and indirect effects on human health, such as heat-related illnesses and deaths, respiratory issues exacerbated by poor air quality, and the spread of infectious diseases. Climate change also has potential impacts on food and water security, which can further affect health outcomes.
Mjölksyra
En vanlig mellanprodukt vid jäsning av stärkelseföreningar och vid nedbrytning/oxidation av glukos. I koncentrerad form används mjölksyra för att förhindra jäsning i mag-tarmkanalen.
Fiskar
Hematokrit
Energiförbrukning
Skelettmuskulaturens förbrukning av energi. Belastningsintensiteten kan mätas som syreförbrukning, värmeproduktion eller hjärtfrekvens. Hit hör också utmattning, ett psykologiskt mått på energiuttömning.
Blodfärgämnen
Energiomsättning
Energiomsättning (energy expenditure) refererar till den totala mängden energi som används av kroppen för att underhålla livsviktiga funktioner, aktivitet och termoreglering. Det inkluderar basal metabolism (energi som behövs för att underhålla organ och celler i vila), aktivitetsenergiomsättning (energi som används under fysisk aktivitet) och termogenes (energi som används för digestion och assimilation av näringsämnen).
Stress, fysiologisk
Acetylkolinesteras
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av acetylkolin och vatten till kolin och acetat. Det förekommer i den grå nervvävnaden, i röda blodkroppar och i musklernas motoriska ändplattor. Reaktionen bryt er ned acetylkolin som frigjorts vid de neurohumorala kopplingarna och tillåter därmed att impulsöverföreingen återupprättas. EC 3.1.1.7.
Skelettmuskulatur
Arbetsprov
Kontrollerad fysisk ansträngning som utförs för att mäta fysiologiska funktioner, särskilt hjärt-kärl- och lungfunktioner, men även syreupptagningsförmåga. Oftast krävs maximal aktivitet, men submaximal ansträngning används också. Belastningen graderas ofta, varvid kriterier som prestationsförmåga, syreförbrukning och puls används.
Värmeslag
Värmeslag, även känt som hypertermiskt syndrom, är ett tillstånd där kroppens termoregleringssystem misslyckas och kroppen inte kan avskilja överskottet av värme, vilket orsakar en kraftig ökning av kroppstemperaturen, ofta över 40°C. Detta kan inträffa som ett resultat av extremt hetta, fysisk ansträngning eller sjukdom och kan medföra allvarliga komplikationer om det inte behandlas omedelbart.
Encyklopedier, principer
Värmeutmattning
En effekt av extrem exponering för hetta, som kan drabba t ex arbetare i bränn- eller smältugnar, gjuterier osv., eller vid exponering för solstrålning. Tillståndet kännetecknas av subnormal kroppstemperatur, yrsel, huvudvärk, illamående, och ibland delirium och/eller kollaps. Det får inte förväxlas med värmeslag, där kroppstemperaturen kan gå upp till farliga nivåer.
Värmesjuka
En samling tillstånd framkallade av för kraftig exponering för eller överansträngning under extrem värme. Hit hör värmekramper, som är icke-akuta och kan behandlas med saltkompensation, värmeutmattning, som är allvarligare och måste behandlas med vätske- och saltkompensation, och värmeslag, som oftast drabbar de äldsta och yngsta, särskilt de äldre, och åtföljs av kramper, förvirring eller koma, och som behandlas med nedkylning och vätske- och saltersättning.