Abducensnervsjukdomar: Sjukdomar i den 6. kranialnerven (abducens) eller dess kärna i hjärnbryggan (pons). Defekter hos nerven orsakar svaghet i ögats sidomuskel (musculus rectus lateralis), vilken leder till horisontellt d ubbelseende och skelning (esotropi). Vanliga orsaker till nervskada är högt intrakraniellt blodtryck, skallskador, ischemi eller infratentoriella tumörer.Abducensnerv: Den 6:e hjärnnerven (kranialnerven). Abducensnerven börjar i hjärnbryggans nucleus abducens och skickar motoriska nervtrådar till ögats rectus lateralismuskler. Skada på nerven eller dess kärna medför förlorad kontroll över horisontella ögonrörelser.Abducensnervskada: Skada på abducensnerven (den 6. kranialnerven) genom yttre våld (skallskada, skada i ögonhålan). Sådan skada kan leda till försvagning eller förlamning av ögats sidomuskel (musculus rectus lateralis).SynnervssjukdomarHorners syndrome: Ett syndrom kännetecknat av defekter i det sympatiska nervsystemet i ena ansiktshalvan, inkl. ögat. Kliniska drag omfattar mios (förminskad pupill), lindrig blefaroptos (sänkt ögonlock) och halvsidig anhidros (ingen svettproduktion). Orsaker till tillståndet kan vara skada på hjärnstammen, nackryggmärgen, första bröstkorgnervens rötter, lungspetsen, halspulsådern, sinus cavernosus eller orbitalspetsen.Luktnervsjukdomar: Sjukdomar i den första kranialnerven, vilka vanligtvis yttrar sig som förlorat luktsinne (anosmi) eller andra förändringar i lukt- och smaksinnet. Anosmi kan vara förenad med tumörförekomst, CNS-infektioner, skallskador, medfödda störningar, toxisk påverkan, ämnesomsättningssjukdomar, tobaksnyttjande och andra tillstånd.Hjärnnervsjukdomar: Störningar hos någon av de tolv hjärnnerverna. Med undantag för syn- och luktnerverna omfattas även sjukdomstillstånd i de hjärnstamskärnor, där hjärnnerverna börjar eller slutar.VagusnervsjukdomarSinus cavernosus: Ett oregelbundet, venöst hålrum i den hårda hjärnhinnan (dura mater) på båda sidor av kilbenet.Dubbelseende: Ett synsymtom som uttrycker sig som så att syncentrum uppfattar ett objekt som två. Symtomet kan hänga samman med sjukdomstillstånd som brytningsfel, skelning, defekter i den okulomotoriska nerven, trokleanerven eller abducensnerven, eller sjukdomstillstånd i hjärnstammen och occipitalloben.Klippben: En del av tinningbenet.4:e kranialnervOculomotor Nerve DiseasesEye PainOphthalmoplegiaHypoglossussjukdomar: Sjukdomstillstånd i den tolfte hjärnnerven eller dess nervkärnor. Kärnorna och nervknippena är belägna i den förlängda märgen, och nerven har sin utgång ur skallen genom canalis hypoglossi i skallbasen och leder nervimpulser till tungans muskler. Hjärnstamssjukdomar, som t ex ischemi och motornervsjukdomar, kan påverka nervkärnorna och nervknippena. Nerven kan även ta skada av sjukdomar i den bakre skallgropen eller skallbasen. Till de kliniska symtomen hör enkelsidig försvagning av tungmusklerna och artikulationsrubbningar, då tungan vid rörelse framåt vill vika åt den försvagade sidan.Oculomotor NerveOculomotor MusclesHörsel- och balansnervssjukdomar: Sjukdomar i den 8:e hjärnnerven. Vestibularnervinflammation, hörselnervsinflammation och akustikusneurinom ingår. Beroende på vilken nerv som drabbas, kan de kliniska manifestationerna yttra sig som d övhet, yrsel eller tinnitus.Tung- och svalgnervssjukdomar: Sjukdomar i den nionde kranialnerven (nervus glossopharyngeus) eller dess kärnor i den förlängda märgen. Nerven kan ta skada av sjukdom som berör den nedre hjärnstammen, bakre skallgropens botten, foramen jugulare, eller den del av nerven som är utanför skallen. Kliniska kännetecken är känselbortfall i svalget, minskad salivproduktion och synkope. Glossofarynxneuralgi avser ett tillstånd med återkommande ensidig, häftig smärta i tungan, käkvinkeln, yttre hörselgången och halsen, och som kan hänga samman med synkope. Anfallen kan utlösas av hosta, nysning, sväljning eller tryck mot tragus.Hjärnnervstumörer: Godartade eller elakartade tumörer som uppstår i en eller flera av de tolv hjärnnerverna.Onchocerciasis, okulärTrigeminusnervsjukdomarSjukdomar i den accessoriska nerven: Sjukdomar i den 11. kranialnerven. Skador på denna nerv kan orsaka försvagning eller förlamning av musculus sternocleidomastoideus och musculus trapezius. Motorneuronsjukdom brukar också omfatta den 1 1. hjärnnerven.SkallbasfrakturAnsiktsnervssjukdomar: Sjukdomstillstånd i ansiktsnerven eller dess kärnor. Störningar i pons (hjärnbryggan) kan återverka på ansiktets nervkärnor eller nervknippen. Nerven kan vara påverkad intrakraniellt, längs den del som passerar tinningsbenet, eller längs nervbanorna utanför skallbenet. Till de kliniska tecknen hör svaghet i ansiktsmusklerna, bortfall av smaksinnet i främre delen av tungan, hyperakusi (ljudöverkänslighet) och minskat tårflöde.TrigeminusnervFörlamningDuanes syndrom: Ett syndrom kännetecknat av en avsevärd begränsning av ögats abduktionsförmåga, varierande begränsning av ögats adduktion och retraktion, samt hopdragning av ögonspringan vid adduktionsförsök. Tillståndet beror på avvikande nervförsörjning till musculus rectus lateralis från den okulomotoriska nerven. Det finns tre undertyper: typ1 (med förlust av abduktionsförmåga); typ 2 (med förlust av adduktionsförmåga); och typ 3 (där såväl abduktion som adduktion är reducerade). Två loci för Duanes syndrom har hittats: en vid kromosom 8q13 (DURS1) och en annan vid kromosom 2q31 (DURS2). Syndromet orsakas oftast av medfödd hypoplasi av abducensnerven eller -kärnan, men kan i sällsynta fall vara förvärvat.Slemcysta: Sekretfyllt hålrum i spottkörteln, tårsäcken, näshålorna, blindtarmen eller gallblåsan.4:e kranialnervssjukdomarEye Movements: Frivilliga eller reflexmässiga ögonrörelser.Elektronystagmografi: Mätning av nystagmus (ögondarrning) med hjälp av de variationer i det elektriska fältet kring ögat som är en följd av spänningsskillnaden mellan hornhinnan och näthinnan.NervkompressionssyndromHård hjärnhinna: Den hårda, fibrösa hinnan runt hjärnan och ryggmärgen.Skallgrop, bakre: Den infratentoriella del av skallgropen som innehåller lillhjärnan och hjärnstammen. Den begränsas av bakre tredjedelen av kilbenets övre yta, av tinningsbenets bakre, klippbens- och klippbensutskottsdelar, och av den nedre vinkeln på bakre delen av hjässbenet.SkallbasSynnervsinflammationSköldpaddorIschiasnerv: En nerv som utgår från ryggmärgen i höjd med ländryggen och korsbenet (L4 till S3) och leder nervimpulser till de nedre extremiteterna. Ischiasnerven (höftnerven), som är huvudutlöparen från korsbensplexus, är den största nerven i kroppen. Den har två stora grenar, skenbensnerven och vadnerven.NeurilemmomPerifera nerverFörlamning, partiellHjärnnerver: Tolv par nerver som innehåller generella afferenta, viscerala afferenta, särskilda afferenta, somatiska efferenta och autonoma efferenta nervtrådar. Syn. kranialnerver.Hjärnstam: Den del av hjärnan som förbinder hjärnhalvorna med ryggmärgen. Den består av mesencefalon (mitthjärnan), pons (bryggan) och medulla oblongata (förlängda märgen).SynnervMeningiom: En förhållandevis vanlig tumörform i det centrala nervsystemet som uppstår i spindelvävsceller. De allra flesta är väldifferentierade, vaskulära tumörer som växer långsamt och har dålig invasiv förmåga, men elakartade typer förekommer. Meningiom uppkommer företrädesvis i det parasagittala området, hjärnans konvexitet, sfenoidalkammen, luktfåran och ryggradskanalen.Nervtrådar