Immunologiska tester för bestämning av HIV (HTLV-III/LAV)-antikroppar. Testerna inkluderar analyser för HIV-seropositivitet och HIV-seronegativitet (ELISA, immunfluorescens,immunblot etc.).Dessa utvecklades för att särskilja personer som är bärare av den virala antikroppen från patienter med uttalade AIDS-symptom eller AIDS-relaterat komplexsymptom.

"Serologisk testning är en laboratoriebaserad metod för att detektera specifika antikroppar eller andra markörer i blodserum eller annan kroppsfluid, vilket kan användas för att stödja diagnosen av olika sjukdomar och infektioner."

En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.

Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.

"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."

"Syfilisserodiagnostik" refererar till laboratoriediagnostiska metoder för att ställa diagnosen syfilis, en sexuellt överförbar infektion orsakad av bakterien Treponema pallidum. Diagnosen ställs vanligen genom att påvisa antikroppar i blodet med hjälp av serologiska tester som till exempel VDRL (Venereal Disease Research Laboratory) eller RPR (Rapid Plasma Reagin). Andra typer av tester, såsom Darkfieldmikroskopi och PCR (Polymeraskedjereaktion), kan användas för att direkt påvisa bakterien i blodprov, hud- eller slemhinnesårsprover.

Antikroppar framkallade hos människor eller djur efter exponering för antigen från parasitmaskar. Immunglobuliner av IgE-klass är vanligast, men IgG, IgM och IgA kan också förekomma.

Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.

Alla delar av parasitmaskar som framkallar en immunreaktion. De vanligast förekommande helmintantigener är schistosomantigener.

Alla delar av någon protozo som kan framkalla immunitet. De vanligast förekommande är antigener från Plasmodium (malaria) och trypanosomer.

En immunglobulinklass med mykedjor. IgM kan fixera komplement. Beteckningen har givits pga den höga molekylvikten; ursprungligen benämndes proteinet makroglobulin.

Antikroppar producerade i människor och djur efter exponering för antigen från parasitiska protozoer.

Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.

Infektionssjukdom orsakad av spiroketen Borrelia burgdorferi, som huvudsakligen överförs av fästingarna Ixodes dammini och pacificus i Amerika och Ixodes ricinis i Europa. Sjukdomen kännetecknas av hudsymtom såväl i tidigt som sent stadium, påverkan på nervsystemet, hjärtat, ögonen och lederna i varierande grad. Sjukdomen gick tidigare under namnet Lymeartrit och påvisades första gången vid Old Lyme i Connecticut.

Undersökningar som bygger på att celler, mikroorganismer eller partiklar klumpar ihop sig när de blandas med specifikt antiserum.

Gramnegativa, spiralformade bakterier tillhörande Borreliasläktet som ger upphov till infektionssjukdomen borrelios (Lyme disease). Gruppen innehåller ett flertal specifika arter, så som B. afzelii, B. garinii och den egentliga B. burgdorferi. Dessa spiroketer överförs vanligen via fästingar av släktet Ixodes.

Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.

Serologiska test baserade på inaktivering av komplement med antigen-antikroppkomplex (steg 1). Bindning av fritt komplement kan synliggöras genom tillförsel av ett andra antigen-antikroppsystem, såsom röda blodkroppar och någon lämplig erytrocytantikropp (hemolysin), som kräver komplement för att kunna bildas (steg 2). Om de röda cellerna inte lyseras (löses upp) tyder detta på att en specifik antigen-antikroppsreaktion har skett i steg 1. Om, däremot, de röda blodkropparna löses upp, så betyder det att det finns fritt komplement, vilket visar att ingen antigen-antikroppsreaktion ägt rum i steg 1.

Känsliga tester för mätning av vissa antigen, antikroppar eller virus som baseras på dessas förmåga att agglutinera vissa röda blodkroppar.

Infektionssjukdom hos hästar och åsnor, orsakad av Trypanosoma equiperdum. Sjukdomen förekommer i Afrika, Amerika och Asien.

En kronisk sjukdom som orsakas av Leishmania donovani och som överförs genom bett av ett flertal sandmyggor av släktena Phlebotomus och Lutzomyia. Vanliga symtom är feber, frossa, kräkningar, anemi, förstorad lever och mjälte, leukopeni, hypergammaglobulinemi, avmagring och gråaktig hudfärg. Sjukdomen klassificeras i tre huvudtyper efter geografisk spridning: indisk, medelhavstyp och afrikansk.

En flagellförsedd blodparasit av undersläktet Leishmania leishmania som infekterar människor och djur och orsakar viskeral leishmaniasis (kala-azar). Hos människa är det nästan uteslutande barn som infekteras. Smitta ses ofta hos hundar och andra hunddjur och piggsvin. Människan är endast undantagsvis värd för parasiten.

Serologiska reaktioner som inträffar när ett antiserum mot ett antigen reagerar med ett annat, närbesläktat antigen.

Slemhinneinfektion hos hästar som även kan överföras till människor. Den orsakas av Burkholderia mallei och kännetecknas av såriga luftvägsslemhinnor och hudutslag.

Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.

Immunologisk metod för påvisande eller kvantifiering av immunreaktiva ämnen.

Toxoplasmos är en infektionssjukdom orsakad av protozoen parasiten Toxoplasma gondii.

Immunglobuliner framkallade av antigena substanser hos svampar.

Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.

Gnathostomiasis är en parasitär infektion som orsakas av att äta rå eller halvrå matvaror som innehåller larver av arter inom släktet Gnathostoma, främst Gnathostoma spinigerum. Larven penetrerar slemhinnan i mag-tarmkanalen och migrerar därefter genom kroppsvävnaderna, vilket kan resultera i olika symptom beroende på vilka organ som infekteras. Vanliga symtom inkluderar hudskador, ögoninflammation och svullnad, mag-tarmproblem och neurologiska symtom som yrsel, huvudvärk och domningar i kroppen. I allvarliga fall kan infektionen leda till livshotande komplikationer såsom hjärnhinneinflammation eller andningssvårigheter.

Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.

Infektion med inälvsmaskar (helminter), orsakad av olika arter av Fasciola.

En art trematodmaskar av familjen Opisthorchidae. Vissa källor hänför släktet till Opisthorchis. Den är vanlig i Kina och andra asiatiska länder. Snäckor och fiskar är mellanvärdar.

Parasitologi är ett medicinskt specialområde som handlar om studien och forskningen kring parasiter, deras livscykel, patogenes, diagnostik, förebyggande och behandlingsmetoder. Parasiter är organismer som lever på eller inne i en värdorganism och orsakar skada genom att ta näring eller annan typ av fördel från värden utan att ge någon tydlig kompensation tillbaka. Detta inkluderar protozoer, helmintar (maskar) och ektoparasiter som exempelvis löss och myggor. Parasitologi är viktigt för att förstå och kontrollera infektionssjukdomar som orsakas av parasiter, såsom malaria, giardiasis och schistosomiasesjukan.

Maskinfektion i lungorna orsakad av Echinococcus granulosus eller Echinococcus multilocularis.

Infektion i gallgångarna, orsakad av levermasken Clonorchis sinensis, även kallad Opisthorchis sinensis. Infektionen kan leda till inflammation i gallvägarna, tillväxt av gallvägsepitel, fortskridande portal fibros och ibland gallgångskarcinom. Spridning till levern kan ge fettvävnad och cirros (skrumplever).

Diagnostisk testutrustning refererer til de medisinske instrumenter, apparater og teknologier, der anvendes til at udføre tests og undersøgelser af patienters krop og sundhedstilstand for at etablere en præcis diagnose af sygdomme, skader eller fysiologiske anomalier. Disse værktøjer omfatter bl.a. laboratorieudstyr, billeddiagnostisk udstyr som røntgenmaskiner, ultralydsapparater, MRI-scannere og CT-scannere, endoskopiske kameraer, EKG/EGG-maskiner m.fl., der hjælper sundhedspersonale med at opdage, overvåge og forstå patienternes tilstand, så de kan udforme en effektiv behandlingsplan.

Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Leptospira.

Ett släkte trematodleverflundror i familjen Fasciolidae. Två av arterna är F. hepatica och F. gigantica. Parasiterna förekommer i lever, gallblåsa och tillhörande gångar hos däggdjur och ibland även hos människor. F. gigantica är dock sällsynt hos människa.

"Svampantigener" refererar till de genetiska materialet eller arvsmassan hos svampar, som inkluderar DNA och RNA. Svampar är en egen domän av levande organismer, skilda från växter, djur och bakterier. Deras antigener kan identifieras och studeras för att förstå deras evolutionära relationer, patologiska mekanismer och möjliga användningsområden inom medicin och bioteknologi.

I medicinen refererer "reagere" til den respons eller forandring som en organisme, væv eller celle har når de udsættes for et stimulus, f.eks. et lægebehandlingsmiddel eller et miljøforureningselement. Reaktionen kan være ønsket, som i tilfælde af en terapeutisk effekt af et lægemiddel, eller uønsket, som i tilfælde af en bivirkning eller skade.

Infektioner i hjärnan, ryggmärgen och deras hinnor förorsakade av parasiter, främst protozoer och helminter.

'Taenia solium' är en parasitisk mask som orsakar den matrelateda sjukdomen teniasis hos människor då individen infekteras av vuxen mask som lever i tarmen. Masken kan vara upp till 2-7 meter lång och producera ägg som kan passera ut i avföringen. Sjukdomen kan vara asymptomatisk eller orsaka symptom som illamående, buksmärtor, viktminskning och diarré.

Varbildning i levern till följd av amöbainfektion. En vanlig form är den orsakad av Entamoeba histolytica.

Ett släkte fästingburna protozoiska parasiter som infekterar röda blodceller hos däggdjur, inklusive människor. Det finns många kända arter, spridda över hela jorden.

Passiva agglutinationstester, i vilka antigen adsorberas på latexpartiklar som klumpar ihop sig i närvaro av mot antigenet specifika antikroppar.

Förvärvad immunbrist, orsakad av humant immunbristvirus (HIV), som infekterar och decimerar T-lymfocyter, varigenom kroppens immunförsvar slås ut och dess mottaglighet för opportunistiska infektioner och elakartade tumörsjukdomar ökar.

''Veterinärmedicin'' är den gren av medicinen som handlar om diagnostisering, behandling och prevention av sjukdomar hos djur, samt deras hälsotillstånd och välfärd. Den omfattar också forskning kring djursjukdomar och deras preventiva åtgärder.

'Burkholderia mallei' är en gramnegativ bakterie som orsakar sjukdomen glanders hos djur och människor. Den lever naturligt i världens varmare klimatzoner och sprids främst genom direkt kontakt med infekterade djurs sekret eller aerosoler av detta. Bakterien kan orsaka allvarliga systemiska infektioner som kan hota både enskilda individer och populationshälsa, särskilt inom militära kontexter eller vid bioterorism.

Ett släkte gramnegativa, anaeroba, spiralformade bakterier med flera arter som kan framkalla återkommande feber hos människor och djur.

Neospora är ett protozoiskt patogen som orsakar reproduktionell problem och neurologiska symptom hos nötkreatur, vilket leder till ekonomisk förlust inom djurhållningsindustrin. Det kan också orsaka problem hos andra djur, inklusive hundar. Neospora kan överföras från moder till ungar via placentan och orsakar missfall, missbildningar och död hos ungdjuren. Den kan också orsaka en sen neurodegenerativ sjukdom hos äldre djur.

Larvstadiet hos olika bandmaskar av släktet Taenia.

En fästingburen infektionssjukdom kännetecknad av feber, huvudvärk, muskelvärk, anorexi och ibland hudutslag. Hos människa orsakas den av Ehrlichia chaffeensis, hos hundar av E. canis och hos hästar av E. equi.

En form av trypanos (sömnsjuka) som förekommer endemiskt i Central- och Sydamerika. Infektionen orsakas av Trypanosoma cruzi. Sjukdomen kan visa ett akut eller ett kroniskt förlopp, det förra vanligtv is hos barn.

Toxocariasis är en parasitär infektion som orsätts av roundworm-arterna Toxocara canis och Toxocara cati, som förekommer hos hundar och katter respektive. Människor kan smitta sig genom kontakt med infekterad jord eller förtäring av ägg från parasiten, vilket ofta sker via ohygieniskt handhavande av djur eller rå mat. De flesta infektioner är asymptomatiska, men i vissa fall kan de leda till allvarliga komplikationer som leverinflammation, ögoninflammation och neurologiska symptom. Toxocariasis kan diagnostiseras genom serologiska tester och behandlas med antihelmintiska läkemedel.

"Teststicks, även kända som teststreifor eller dipsticktest, är små, enkelanvända och disposabla instrument som används för att snabbt och enkelt utföras kvalitativa eller semi-kvantitativa analys av olika substanser i urin, blod eller andra kroppsvätskor genom att färgförändringar visas på ett reagensband."

Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.

En infektionssjukdom hos människor och djur som liknar rots. Den orsakas av Burkholderia pseudomallei och kan variera från vilande infektion till svårartat tillstånd med abscesser, lunginflammation och bakteriemi.

"Treponema pallidum" är en spiralformad, gramnegativ bakterie som orsakar syfilis hos människor och kan överföras genom sexuell kontakt eller från mor till foster under graviditet.

En art av inälvsmask som vanligtvis kallas leverflundra. Den förekommer i gallgångarna, levern och gallblåsan under olika utvecklingsstadier. Snäckor och vattenvegetation är mellanvärdar. Ibland förekommer den hos människor, men är vanligast hos får och nötkreatur.

En systemisk, icke-venerisk infektion i tropiska områden orsakad av underarten pertenue av Treponema pallidum.

Ett släkte aeroba, spiralformade bakterier, av vilka vissa arter är patogena, andra frilevande eller saprofytiska.

En grupp fästingburna sjukdomar hos nötkreatur, får, getter, hästar, grisar, hundar och katter. Infektionerna orsakas av protozoer av släktet Babesia, vilka parasiterar på röda blodceller och därmed f ramkallar hemolys.

En art av gramnegativa bakterier (rickettsior) som orsakar ehrlichios hos människor. Den upptäcktes första gången hos patienter vid Fort Chaffee i Arkansas, USA.

Ett släkte parasitära nematoder som kan förekomma hos däggdjur, inklusive människan. Människor infekteras antingen av larver som tränger genom huden eller genom förtäring av okokt fisk.

Sparganosis är en parasitär infektion orsakad av larven (sparganum) av vissa arter av bandmaskar inom släktet Spirometra. Den uppstår vanligtvis när människor äter rått eller underkokt kött som är infekterat med larver, dricker vatten som innehåller infekterade sniglar eller kräftdjur, eller använder traditionell medicin gjord på basis av ormar som kan vara värdar för parasiten. Sjukdomen är ovanlig i industrialiserade länder men förekommer fortfarande i delar av Asien, Afrika och Latinamerika. Symptomen på sparganosis kan variera beroende på vilken del av kroppen som är infekterad, men kan inkludera svullnad, smärta, nästäppa och andra hudsymtom. I allvarliga fall kan parasiten sprida sig till centrala nervsystemet eller ögonen, vilket kan leda till allvarligare

En bakterie tillhörande Borrelia burgdorferigruppen. Den ger upphov till borrelios (även kallad Lyme disease).

Pythium är ett släkte av mjöldaggar (Oomycetes) som är kända för att orsaka rotsvampbrott hos en rad olika växter, inklusive grödor och prydnadsväxter. Dessa organismers hyfer kan bilda sporangier som sprids med vatten och infekterar nya värdar genom att penetrera rotvävnaden. När de etablerat sig i värden, börjar de bryta ner vävnaderna och suga näring från den, vilket kan leda till försämrad tillväxt eller död hos värden. Det finns över 150 arter av Pythium, varav många är skadedjur i jordbruk och trädgårdsodling.

I'm sorry for any confusion, but "Protozoproteiner" is not a recognized medical or scientific term in biochemistry or cellular biology. It seems that this term may be a combination of two words - "protozoan" and "protein." If you are looking for information about proteins found in protozoa (single-celled eukaryotic organisms, including parasites like Plasmodium falciparum that causes malaria), I can provide a brief description:

Immunelektroforesmetod, med vilken precipitering åstadkoms genom att antigen i ett elektriskt fält och genom ett lämpligt diffusionsmedium tvingas förflytta sig från katoden mot en ström av antikroppar som vandrar från anoden i ett endosmotiskt flöde.

Neurocysticercosis definieras som en infektion av centralnervösystemet (CNS) orsakad av larven (metacestoden) av släktet Taenia solium, vanligtvis på grund av intag av ägg från ett infekterat individs avföring. Larverna kan migrera och etablera sig i hjärnan och ventriklar, orsakande en varierad klinisk presentation från asymptomatiska till epilepsi, neurologiska defekter eller intrakraniella komplikationer som hydrocefalus. Behandlingen kan innebära både antiparasitär medicin och symtomatisk behandling, beroende på infektionens svårighetsgrad och lokalisation.

Salmonella Paratyphi C är en bakteriestam som orsakar matförgiftning, även känd som enteritisk feber. Bakterien överförs vanligtvis via kontaminerad föda eller vatten och kan orsaka symptom som feber, diarré, buksmärtor och kräkningar. I allvarliga fall kan infektionen leda till komplikationer såsom septisk chock eller meningit. Det är en av de sex subspecies av Salmonella enterica serotyp Paratyphi som kan orsaka mänsklig sjukdom.

Infektionssjukdom orsakad av larver till bandmaskar (binnikemaskar) av släktet Echinococcus. Lever, lungor och njurar är de organ som larverna främst angriper. Syn. ekinokockos.

Immunologiska analysmetoder baserade på bruk av: 1) enzym-antikroppkonjugat; 2) enzym-antigenkonjugat; 3) antienzymantikroppar med efterföljande homologt enzym; 4) enzym-antienzymkomplex. Dessa används i histologiskt arbete för att synliggöra eller märka vävnadsprov.

Konvalescens är den fas av sjukdoms- eller skadetillfrisknandet där individen fortfarande kan känna sig utmattad, svag och ha nedsatt uthållighet, men är på väg att återhämta sig till sin normala hälsa och funktionalitet. Under konvalescensfasen kan det vara viktigt att fortsätta vila och ge kroppen tid att läka, samtidigt som en gradvis ökad aktivitet introduceras för att stödja återhämtningen.

En art protozoiska parasiter som orsakar entamoebiasis och amöbadysenteri. Typiska särdrag är en enda kärna, innehållande en liten, central karyosom, och perifert beläget kromatin i form av små, jämt fördelade pärlor.

Paragonimus är ett släkte lungmaskar som orsakar sjukdomen paragonimiasis hos människor och andra djur. Paragonimus-arter har en komplex livscykel som innefattar två värdar: en sötvattenmussla och ett slutvärd, ofta en människa eller ett djur som infekteras genom konsumtion av rå eller halvråa snäckor eller fiskar som innehåller parasitens larver. Paragonimiasis kan orsaka andningssvårigheter, hosta, bröstsmärta och andra symtom beroende på vilket stadium och var i kroppen parasiten befinner sig.

Sjukdomar hos tam- eller vildhästar av arten Equus caballus.

Paracoccidioides är ett släkte av svampar som orsakar sjukdomen parakokcidioidomycos, även känd som sydamerikansk blastomykos. Den är endemisk för Central- och Sydamerika och infekterar främst lungorna när sporer andas in. Släktet innehåller två huvudsakliga arter: Paracoccidioides brasiliensis och Paracoccidioides lutzii. Sjukdomen kan vara asymptomatisk eller leda till allvarligare symtom som feber, hosta, trötthet, viktminskning och hudförändringar. Diagnos ställs vanligen genom mikroskopi och kultur av patientens kroppsvätskor eller vävnader, och behandlas vanligtvis med antimykotiska läkemedel.

Ett släkte gramnegativa, aeroba bakterier som ger upphov till brucellos. Bakterierna utgörs av orörliga kocker och är djurparasiter och -patogener.

En immunfluorescensteknik som används allmänt för påvisande av serumantikroppar och immunkomplex i kroppsvävnad och mikroorganismer i prov från patienter med infektionssjukdomar. Tekniken innebär framställning av antigen-antikroppskomplex, som märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar.

'Taenia' är ett släkte bandmask (tapeworms) som orsakar sjukdomar hos människor och djur genom att infektera tarmsystemet. De två vanligaste arterna som infekterar människor är Taenia saginata (biffbandmask) och Taenia solium (grisbandmask). Infektion hos människan sker genom att äta underkokt eller ogenomkokt nötkött respektive griskött som är infekterat med maskens larver.

Paracoccidioidomycosis är en sjukdom orsakad av den svampart som kallas Paracoccidioides spp., vanligtvis P. brasiliensis eller P. lutzii. Denna systemiska mykos (svampsjukdom) är endemisk i Latinamerika och drabbar främst lungorna, men kan spridas till andra delar av kroppen. Sjukdomen orsakas av inandning av svampsporer som sedan förvandlas till encapsulerade celler (kända som "pärlceller") i värdkroppen. Symptomen kan variera från milda respiratoriska problem till allvarliga disseminerade infektioner, beroende på individens immunförsvar och omfattningen av infektionen. Paracoccidioidomycosis är behandlingsbar med antimykotiska läkemedel, men kan vara livshotande om den inte behandlas korrekt.

*Toxoplasma* är ett släkte inom protozoer som innehåller en enda art som kan infektera människor, *Toxoplasma gondii*. Detta är en parasit som orsakar sjukdomen toxoplasmos och kan infektera ett brett spektrum av varmblodiga djur, inklusive människor. Infektionen sprids vanligtvis genom kontakt med kattavföring eller infekterat rått kött. *Toxoplasma gondii* kan orsaka allvarliga symptom hos immunbräckta individer, men i de flesta fall är sjukdomen asymptomatisk hos friska vuxna.

Infektion orsakad av Cysticercus, larver av olika bandmaskar av släktet Taenia (vanligen T. solium). Hos människor tar de sig genom tarmväggen och invaderar underhudsvävnad, hjärna, ögon, muskler, lever, lungor och bukhinna. Angrepp på hjärnan leder till neurocysticerkos.

'Trypanosoma cruzi' är en protozoisk parasit som orsakar Chagas sjukdom, en tropisk infektionssjukdom som främst förekommer i Latinamerika men som också kan påträffas hos immigranter från endemiska områden. Parasiten överförs vanligtvis genom bett av triatominer, även kallade kissmyggor, och kan orsaka allvarliga hälsoeffekter såsom hjärtsjukdomar och mag-tarmsjukdomar om den inte behandlas i tid.

Infektion orsakad av amöbor av släktet Entamoeba. Infektion med E. histolytica ger upphov till amöbadysenteri och leverabscess.

Trichinellosis är en infektionssjukdom orsakad av parasiten Trichinella spiralis och andra arter inom samma släkte. Den uppstår när människor äter underkokt eller rått kött, till exempel fläskkött, som är infekterat med larver av dessa parasiter. Infektionen orsakar symptom som mag-tarmsjukdom, muskelvärk, feber och i allvarliga fall andningssvårigheter och hjärtproblem. Behandlingen består vanligen av antibiotika och symtomatisk behandling.

Immunkemiskt test eller påvisande av ett ämne med serologiska eller immunologiska metoder. Vanligtvis tjänar det undersökta ämnet som antigen både för antikroppsproduktion och för antikroppsmätning.

Postiva provresultat för undersökta personer som inte uppfyller kriterierna för undersökningen. Angivande av friska individer som sjuka vid kartläggning ("screening") av sjukdom.

Syn. ekinokock.

Tyfoidfeber definieras som en akut infektionssjukdom orsakad av bakterien Salmonella Typhi, som vanligtvis sprids via kontaminerat mat eller vatten och karaktäriseras av feber, hosta, mag-tarmlösa, huvudvärk och ofta med röda, rodnadfläckar på buken.

En Treponema pallidum-immobiliseringstest är ett serologiskt test som direkt påverkar (immobiliserar) aktivt syfilisbakterium (Treponema pallidum) i ett prov, vilket används för att diagnostisera syfilis.

Protozoinfektion hos djur och människor. Den orsakas av flera olika släkten av Coccidia.

Egenskap som gör att antikroppar kan reagera med vissa antigena determinanter och inte med andra. Specificiteten beror på kemisk sammansättning, fysikaliska krafter och bindningsplatsens molekylära st ruktur.

Små och ofta pleomorfa, rundade eller ellipsformade mikroorganismer inom familjen Rickettsiaceae som kan uppträda i cytoplasman i cirkulerande lymfocyter. De är orsaken till fästingburna infektionssjukdomar hos människor, hundar, nötkreatur, får, getter och hästar.

Autoantikroppar riktade mot nybildade epitoper, som uppstår när komplementkaskaden aktiveras och de däri ingående proteinerna ändrar konformitet.

Infektion orsakad av bakterier tillhörande släktet Brucella och huvudsakligen omfattande det retikuloendoteliala systemet. Tillståndet kännetecknas av feber, svaghet, sjuklighet och viktförlust.

En art av gramnegativa, aeroba bakterier som orsakar melioidos. Den har isolerats ur jord och vatten i tropiska områden, särskilt Sydostasien.

IgA utgör 15-20% av människans serumimmunglobuliner, huvudsakligen i form av polymerer med 4 kedjor. Hos andra däggdjur dominerar dimerer. Sekretoriskt immunglobulin A är det vanligaste immunglobulinet i sekret.

En djupt belägen typ av ringformad hudrodnad som följer på fästingbett. Det är ett primärt symtom vid Lyme-borrelios. Bettstället får en röd blemma, som utvidgar sig radiellt som ett icke-fjällande, palpabelt band, och som klarnar centralt. Tillståndet är ofta associerat med systemiska symtom, så som frossa, feber, huvudvärk, illamående, kräkningar, trötthet, ryggont och nackstelhet.

Syfilis är en sexuellt överförbar infektion (SVI) orsakad av bacterien Treponema pallidum. Den har fyra olika stadier: primärt, sekundärt, latent och terciärt stadium, vilka alla har unika symptom. I det primära stadiet bildas ofta en smärt- och känseloslänt ulcus (hål) på huden eller slemhinnan där bakterien trängde in. Det kan vara lätt att missa eftersom det kan vara små och smärtlöst. I det sekundära stadiet sprider sig infektionen till hela kroppen, vilket orsakar en rad symptom som hudutslag, feber, huvudvärk och inflammation i lymfkörtlarna. Det latenta stadiet är den asymptomatiska fasen där inga symptom visar sig, men personen kan fortfarande vara smittsam. I det terciära stadiet kan syfilisen orsaka all

Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.

'Mycobacterium tuberculosis' är en speciell sorts bakterie som orsakar sjukdomen tuberkulos (TB). Detta är en långsam växande infektion som främst angriper lungorna, men kan även spridas till andra delar av kroppen. Bakterien har en speciell cellvägg som gör den resistent mot vanliga desinfektionsmedel och antibiotika, vilket gör sjukdomen svår att behandla ifall den inte upptäcks och behandlas i tid.

En flagellförsedd blodparasit av undersläktet Leishmania leishmania som ger infektion hos människor och djur och orsakar viskeral leishmaniasis (kala-azar). Sandmyggorna Phlebotomus och Lutzomyia fungerar som vektorer.

Olika sorters teknik för att genomföra undersökningar vid diagnos och behandling av sjukdomar.

Salmonella typhi är en bakteriestam som orsakar tyfoidfeber, en allvarlig infektionssjukdom som främst drabbar tarmarna och levern. Bakterien överförs vanligtvis via förorenad mat eller vatten som har kontaminerats av avföring från en smittad individ. Tyfoidfeber är relativt ovanlig i industrialiserade länder, men fortfarande ett allvarligt globalt hälsohot, särskilt i låginkomstländer med begränsad tillgång till rent vatten och god hygien.

Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.

Paragonimiasis är en parasitär infektion orsakad av lungmaskar i släktet Paragonimus, som vanligtvis infekterar människor genom intag av rå eller halvrå färsk sötvattenssnäcka eller krabba som är värdar för parasitens larver. Infektionen är vanligast i östra Asien, Västafrika och Latinamerika. Symptomen på paragonimiasis kan inkludera hosta, bröstsmärta, andnöd, feber och hudutslag. I onödigt behandlade eller svåra fall kan infektionen leda till allvarliga komplikationer såsom lungfibros eller hjärtsvikt. Behandlingen består vanligtvis av antiparasitära mediciner som praziquantel eller triclabendazol.

I en enda mening kan 'pest' definieras som en infektionssjukdom orsakad av bakterien Yersinia pestis, som vanligtvis sprids genom bett från smittade gnagare eller deras loppor. Den klassiska pesten finns idag i världen, men är mycket ovanlig och kan behandlas effektivt med antibiotika om den upptäcks tidigt.

En teknik som bygger på diffusion av antigen eller antikroppar genom ett halvfast medium, vanligen agar eller agarosgel, med en precipitinreaktion som resultat.

Virusprodukter som har antigen effekt.

En art av hydatidbandmask i familjen Taeniidae och klassen Cestoda, som i vuxenstadiet infekterar matsmältningskanalen hos hundar och katter. I larvstadiet infekterar den får, grisar, hästar och även människor, hos vilka parasiten vandrar till olika organ och etablerar permanenta hydatidcystor.

*Toxocara canis* är en parasitisk rundmask som infekterar hundar och andra kanniner, särskilt unga valpar. Den orsakar sjukdomen toxocariasis hos människor, ofta barn, genom att smitta dem via kontaminerad jord eller föda. Många infekterade individer visar inga symtom alls, medan andra kan uppleva symptom som mag-tarmlidande besvär, hosta, astma och hudutslag. I värsta fall kan den leda till allvarliga komplikationer såsom ögonsjukdomar eller neurologiska skador. För att förhindra smitta rekommenderas god hygien, regelbundna avmaskningar av hundar och undvikande av att äta rå eller halvrå matvaror från animaliska källor.

Sjukdomar hos tamboskap av släktet Bos. Hit räknas sjukdomar hos ko, yak och zebu.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.

''Pleuropneumonia'' refererer til en infektion som involverer både lungerne (pneumoni) og den omgivende lungebeklædning (pleura). Denne tilstand kan være følgen af en komplikation fra en alvorlig lungebakteriel infektion, der spredes til pleuraen, eller som resultat af en direkte infektion i både lunger og pleura. Symptomerne kan inkludere hoste, produktivt med slim og/eller slem, feber, brusknehed i brystet, og smerter under indånding. Behandlingen består typisk af antibiotika for at bekæmpe infektionen samt symptomatisk behandling for at lindre smerter og eventuelle andre komplikationer.

Bakterieinfektioner orsakade av släktet Actinobacillus.

Serologiska tester där en given mängd antigen blandas med serum innan en lösning med röda blodkroppar tillsätts. Reaktionsresultatet uttrycks som den minsta mängd antigen som ger fullständig hemagglutinationshämning.

Föreningar som innehåller en eller fler monosackaridrester bundna med glykosidbindning till en hydrofob molekyldel, som t ex acylglycerol, en sfingoid, en ceramid eller ett prenylfosfat.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Ett släkte flagellatprotozoer som omfattar ett flertal humanpatogena arter. Organismerna har ett amastigot- och ett promastigotstadium i sin livscykel. Baserat på enzymstudier har detta enda släkte delats in i två undersläkten, Leishmania leishmania och Leishmania viannia. Arter tillhörande L. leishmania är L. aethiopica, L. arabica, L. donovani, L. enrietti, L. gerbilli, L. hertigi, L. infantum, L. major, L. mexicana och L. tropica. Undersläktet L. viannia omfattar arterna L. braziliensis, L. guyanensis, L. lainsoni, L. naiffi och L. shawi.

"Trichinella spiralis" är en parasitisk rundmask som orsakar sjukdomen trikinosomiasis hos människor och djur efter att ha konsumerat infekterat, ofta underkokt, kött, särskilt gris- och vildsvinskött. Larverna från masken kan migrera till olika muskelgrupper i kroppen och orsaka muskelinflammation, smärta, svullnad och andra symtom som beror på organspecifika komplikationer.

"Första hjälpen är den initiala, ofta omedelbara sjukvården som ges till en person som har drabbats av skada eller plötslig sjukdom, före professionell medicinsk vård och med syfte att förhindra ytterligare skada, lindra smärta, stabilisera patientens tillstånd och underlätta en snar recipering."

Områden på ett antigen som reagerar med specifika antikroppar.

Underenheter av den antigena determinanten som lättast känns igen av immunsystemet och sålunda har störst inverkan på specificiteten hos den mobiliserade antikroppen.

Serologiskt test för påvisande av antikroppar mot Treponema pallidum, syfilisbakterien. Sedan patientserum spätts för avlägsnande av icke-specifika antikroppar, blandas serumet på ett objektglas med Nichols stam av T. pallidum. Om testet är positivt inträffar en antigen-antikroppsreaktion, och de bundna antikropparna påvisas med fluoresceinmärkta anti-Ig-antikroppar.

Rickettsios överförda via fästingar, även kända som fästingburna rickettsioser, är en grupp infektionssjukdomar orsakade av bakterier inom släktet Rickettsia och överförda till människor genom bett från infekterade fästingar. Exempel på sådana sjukdomar inkluderar Q-feber, som orsakas av Rickettsia burneti, och diffus idiopatisk erytem (DIE), som orsakas av Rickettsia conorii.

Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.

Stora, uddatåiga, växtätande hovdjur av familjen Equidae (hästdjur). Det finns ett flertal olika raser av tamhäst, och de varierar mycket i storlek. Hästar har svettkörtlar över hela kroppen och svettas mycket vid ansträngning.

En fästingburen infektionssjukdom hos idisslare orsakad av rickettsiaarten Cowdria ruminantium. Smittämnet överförs av fästingar av släktet Amblyomma.

Tuberkulose (TB) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Den vanligaste formen av sjukdomen drabbar lungorna, men den kan även spridas till andra delar av kroppen. Symptomen på TB inkluderar hosta som varar länge, feber, viktminskning och trötthet. Sjukdomen överförs vanligtvis via luften när en smittad person nyser eller hostar ut bakterierna. Behandlingen för TB består av en kombination av antibiotika som vanligtvis varar i sex till nio månader.

"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.

En art gramnegativa, intracellulära rickettsior av familjen Anaplasmataceae som typiskt återfinns i grupper inuti vakuoler i vaskulära endotelcellers cytoplasma hos idisslare. Den orsakar cowdrios (heartwatersjuka) och överförs med fästingar av släktet Amblyomma. Sy. Cowdria.

Weil's disease, also known as leptospirosis, is a bacterial infection caused by the spirochete Leptospira interrogans, which is transmitted through exposure to infected animal urine or contaminated water, soil, or food. The symptoms of Weil's disease can vary widely but often include fever, headache, muscle aches, and gastrointestinal symptoms such as vomiting and diarrhea. In severe cases, it can cause damage to organs such as the liver, kidneys, and brain, leading to jaundice, renal failure, and meningitis. Early diagnosis and treatment with antibiotics are crucial for a favorable prognosis.

Infektionssjukdom orsakad av någon protozoart av släktet Leishmania. Det finns fyra viktiga kliniska typer av denna infektion: kutan (orientböld), diffus kutan, mukokutan och viskeral (kala-azar).

Proteiner från vilken som helst art av mask.

"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.

Nukleokapsidproteiner (N-proteiner) är proteiner som hjälper till att bilda den strukturella komponenten hos virus, känd som nukleokapsiden. Nukleokapsiden är ett skyddande skal som omger virala genetiska material, vanligtvis RNA eller DNA. N-proteinerna interagerar med viralt genetiskt material och hjälper till att packa det in i en kompakt konformation. De spelar också roller i reglering av virusreplikationen och transkriptionen.

Sjukdomar hos tamsvin och vildsvin av släktet Sus.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

En kronisk, granulomatös infektion som orsakas av Mycobacterium leprae. De granulomatösa såren uppträder i huden, slemhinnorna och de perifera nerverna. Två huvudtyper finns, den lepromatösa och den tuberkuloida.

Tuberkulos i lungorna.

Ett protein med molekylvikten 40 000 som isolerats ur bakterieflageller. Vid lämpligt pH och rätt salthalt kan tre flagellinmonomerer spontant återförenas och bilda strukturer som överensstämmer med hela flageller.

"Fårssjukdomar är en samlande beteckning för diverse infektions- och parasitsjukdomar som drabbar fåren, exempelvis klövsjuka, blåskäggsvicket och fårpest."

Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.

Antigener på ytan av celler, inklusive infektionsframkallande celler, främmande celler eller virus. De utgörs vanligtvis av proteinhaltiga grupper, och kan vara isolerade, på cellmembran eller cellväg gar.

'Mycobacterium leprae' är ett stavformigt, obligat intracellulärt bakteriem som orsakar lepra (Hansens sjukdom), en kronisk infektionssjukdom som primärt påverkar huden, nerverna och andningsvägarna. Bakterien upptäcktes av Gerhard Armauer Hansen 1873 och är nära besläktad med 'Mycobacterium tuberculosis', orsaken till tuberkulos.

En metod för påvisande av mycket små mängder antikroppar, där antigen-antikroppskomplexet fastnar på indikatorceller, vanligtvis primaterytrocyter eller blodplättar från icke-primater. Reaktionen är beroende av antalet C3-molekyler som binds till C3b-receptorerna på indikatorcellen.

En neutraliseringstest är en laboratoriemetod för att mäta hur väl ett specifikt antikroppsrespons kan neutralisera (i princip ‘stänga ner’) en given mängd av en patogen, till exempel en virus eller bakterie. Testen utförs genom att blanda en känd koncentration av patogen med ett serum som innehåller antikroppar (från en infekterad individ eller från vaccinering) och sedan mäta hur mycket patogen som fortfarande är aktiv efter en viss tids inkubation. Resultatet uttrycks ofta som ett titernummer, vilket representerar den högsta serumdilutionen där man fortfarande kan upptäcka aktiv patogen. En högre neutralisationstitel indikerar att serumet har en bättre förmåga att skydda mot infektion av den specifika patogenen.

Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

Immunglobulinmolekyler (proteiner), vars specifika aminosyrasekvenser får dem att reagera endast med de antigen som utlöste deras syntetisering i celler i lymfocytserien (i sht plasmaceller), eller me d närbesläktade antigen. Antikroppar klassificeras efter sitt sätt att verka: agglutininer, hemolysiner, opsoniner, precipitiner m fl.

Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.

En art spiroketer (spiralformade bakterier) formade som frågetecken som förekommer i sötvatten, förorenat av djururin. Den orsakar leptospiros.

Infektion orsakad av en svamp av släktet Coccidioides, arten C. immitis. Den primära formen är en akut, godartad och självbegränsande luftvägsinfektion framkallad av inandning av sporer, och av varier ande svårighetsgrad. Den andra formen utgörs av en virulent, svår, kronisk och progressiv granulomatös, systemisk sjukdom.

Ett trådliknande, rörligt bihang på ytceller. Prokaryota flageller består av ett protein som kallas flagellin. På bakterier kan det finnas en enda flagell, en tofs av flageller i ena änden eller flageller över hela ytan. Hos eukaryoter utgörs flagellerna av protoplasmautskott som driver fram flagellater eller spermier. Flageller liknar cilier till strukturen, men är förhållandevis längre och mycket färre till antalet.

Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos protozoer.

Det spektrum av HIV-infektioner som sträcker sig från asymtomatiska seropositiva tillstånd över AIDS-relaterade komplex (ARC) till AIDS.

Infektion orsakad av svampsläktet Aspergillus.

Infektion i andningsvägarna orsakad av Bordetella pertussis och kännetecknad av återkommande hostattacker som slutar med en kippande andhämtning.

En art av sporsäcksvamp som producerar den antibiotiska substansen fumigatin. Sporerna kan ge upphov till infektion hos fåglar och däggdjur.

Den ständiga närvaron av sjukdomar eller smittämnen inom ett givet geografiskt område eller en befolkningsgrupp. Hit kan hänföras även den normala prevalensen av en viss sjukdom i sådant område eller sådan grupp. Såväl holoendemiska som hyperendemiska sjukdomar räknas hit. En holoendemisk sjukdom kännetecknas av att det föreligger en hög infektionsprevalensnivå tidigt i livet och att den omfattar större delen av barnpopulationen, vilket leder till ett jämviktsförhållande, så att den vuxna befolkningen visar tecken på sjukdomen i mycket mindre omfattning än barngrupperna. I många områden är malaria en holoendeimsk sjukdom. En hyperendemisk sjukdom har en konstant hög incidens- och/eller prevalensnivå och är jämnt spridd inom hela befolkningsgruppen.

En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.

Felaktiga diagnoser efter klinisk undersökning eller teknisk diagnostik.

"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."

Protein array analysis är en teknik inom proteomik som används för att simultant undersöka interaktioner, aktivitet och koncentration av stora mängder proteinmolekyler i biologiska system. Detta görs genom att fastspänna tusentals olika proteiner på en solid yta, såsom en glasslid eller en mikrochip, och sedan exponera dem för ett prov innehållande målproteiner. Genom att använda fluorescerande markörer eller andra detekteringsmetoder kan forskaren sedan mäta och jämföra hur mycket av varje målprotein som binds till de olika fastspända proteinskaparna. Protein array-analys kan användas för att studera allt från protein-proteinbindningar, posttranslatoriska modifieringar och signaltransduktionsvägar till att identifiera nya biomarkörer och molekylära mekanismer bakom sjukdomar.

Någon i en rad av separationsmetoder för att skilja närbesläktade ämnen i en blandning, baserade på skillnader i ämnenas affinitet för två olika media, varav ett (den rörliga fasen) är vätskeformat och det andra fast (porös substans eller gel). Den hastighet med vilken de olika ämnena förflyttar sig i den rörliga fasen beror på lösligheten (i en vätskefas) eller gastrycket (i en gasfas) och affiniteten för det fasta mediet.

Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.

Metoder för undersökning av antikroppsbindning till bestämda områden på antigena proteiner. Epitopkartläggning tillämpas framförallt vid immunkemiska analyser. Syn. epitopmappning.

Alla medlemmar av släktet Capra, lättrörliga idisslare med ihåliga horn. De är nära besläktade med får.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

"Seroepidemiologiska studier" är en typ av epidemiologisk undersökning där man mäter förekomsten av antikroppar (serologi) i en population för att uppskatta hur vanligt ett visst sjukdomsförlopp eller en exponering är. Dessa studier ger information om prevalensen och incidensen av en specifik infektion eller immunitet inom en given population vid en viss tidpunkt.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.

En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.

"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.

Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.

Republik i södra Asien, mellan Burma och Pakistan. Landets yta är 3 287 590 km2, och folkmängden är knappt 1,1 miljard invånare (juli 2005). Huvudstad är New Delhi.

Lipid-proteinkomplex som ingår i transport och omsättning av fettämnen i kroppen. De är runda partiklar, bestående av en hydrofob kärna av triglycerider och kolesterolestrar som är omgiven av ett lager hydrofilt, fritt kolesterol, fosfolipider och apolipoproteiner. Lipoproteiner definieras utifrån sin varierande densitet och storlek. De stora lipoproteinerna, som kylomikroner och VLDL, transporterar triglycerider, och de små lipoproteinerna, som LDL och HDL, transporterar kolesterol.

En typ av pedagogiska hjälpmedel.

Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Helicobacter, hos människor särskilt Helicobacter pyloris. De kliniska uttrycken är koncentrerade till magen, vanligtvis magslemhinnan, antrum och övre delen av tolvfingertarmen. Infektionen spelar stor roll för uppkomst av typ B-gastrit och magsår.

Reaktioner som uppstår till följd av antigen-antikroppskomplexbildning och leder till svullnad och inflammation.

Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.

"Peptider är korta aminosyrekedjor som bildas genom att flera aminosyror binds samman med peptidbindningar, vilket skapar en polymer med biologisk aktivitet."

'Mycobacterium bovis' är en långsamväxande, fakultativt aerob bakterie som orsakar tuberkulos hos djur och människor. Den tillhör samma art som den mer välkända Mycobacterium tuberculosis, men är vanligtvis associerad med infektioner hos nötkreatur och kan överföras till människor genom direkt kontakt eller via konsumtion av smittat mjölkprodukter. Vaccination med BCG-vaccinet, som är baserat på en levande attenuerad stam av Mycobacterium bovis, ger skydd mot allvarliga former av tuberkulos hos barn men erbjuder endast begränsad skydd för vuxna.

En familj insektvirus omfattande två underfamiljer: Eubaculovirinae (höljeförsedda baculovirus) och Nudibaculovirinae (icke-höljeförsedda baculovirus). Eubaculovirinae, som innehåller polyederformade inklusionskroppar, har två släkten: Nucleopolyhedrovirus och Granulovirus. Baculovirus används som vektorer för att uttrycka främmande gener i insekter.

Serum som innehåller antikroppar. Det erhålls från djur som immuniserats genom injektion av antigen eller genom infektion med mikroorganismer, bärande på antigenet.

Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.