Browse categories

  • Humaniora 2 questions I vid bemärkelse benämning på de humanistiska vetenskaperna.
  • Anatomi 20 questions Läran om levande organismers byggnad.
  • Geografiska orter 1 question
  • Publikationers särdrag 0 questions
  • Hälso- och sjukvård 12 questions Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.
  • Personer 1 question Personer som individer (t ex abortsökande) eller som medlemmar i en grupp (t ex latinamerikaner), men inte personer inom olika yrkesgrupper (t ex läkare eller bibliotekarier).
  • Informatik 3 questions En gren inom informationsvetenskaperna med inriktning på datorbaserad analys och distribution av data.
  • Teknologi, industri, lantbruk 1 question
  • Antropologi, utbildning, sociologi och sociala företeelser 0 questions
  • Specialiteter och yrken 1 question
  • Fenomen och processer 1 question
  • Psykiatri och psykologi 5 questions
  • Tekniker och utrustning för analys, diagnostik och terapi 4 questions
  • Kemikalier och läkemedel 9 questions
  • Sjukdomar 41 questions
    • Bakterie- och svampinfektioner 1 question Specifika eller ospecifika infektioner orsakade av bakterier och svamporganismer.
    • Virussjukdomar 0 questions
    • Parasitsjukdomar 0 questions Infektioner eller infestationer orsakade av parasiter, oftast genom kontakt med intermediära vektorer, men också via direkt exponering. .
    • Tumörer 4 questions Onormal tillväxt av ny vävnad. Maligna (elakartade) tumörer har en högre grad av anaplasi och förmåga att invadera och bilda metastaser, jämfört med benigna (godartade) tumörer.
    • Muskel- och skelettsjukdomar 3 questions Sjukdomar i musklerna och deras tillhörande ledband och annan bindvävnad, samt i benvävnad och brosk i allmänhet.
    • Matsmältningssystemets sjukdomar 4 questions Sjukdomstillstånd i någon del av mag-tarmkanalen eller tillhörande organ (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
    • Munhålesjukdomar 0 questions Allmänna eller ospecificerade sjukdomar i det stomatognata systemet, dvs mun, tänder, käkar och svalg.
    • Luftvägssjukdomar 0 questions
    • Öron-näsa-halssjukdomar 0 questions Patologiska processer i öron-, näs och halsregionen. Kallas också ÖNH-sjukdomar.
    • Nervsystemets sjukdomar 5 questions Sjukdomstillstånd i det centrala och perifera nervsystemet. Hit hör sjukdomar i hjärnan, ryggmärgen, kranialnerverna, nervrötterna, det autonoma nervsystemet, nerv-muskelförbindelsen och musklerna.
      • Autoimmuna nervsjukdomar 0 questions Sjukdomstillstånd orsakade av cellförmedlade eller humorala immunsvar riktade mot autoantigener i nervsystemet. Reaktionen kan beröra specifika vävnadstyper (t ex myelin) och vara begränsad till det c entrala nervsystemet (som vid multipel skleros) eller det perifera (som vid Guillain-Barresyndromet).
      • Autonoma nervsystemets sjukdomar 0 questions Sjukdomar i de sympatiska och parasympatiska grenarna av det autonoma nervsystemet. Funktionsstörningar kan hänga samman med sjukdomar i hypotalamus, hjärnstammen, ryggmärgen eller det perifera nervsy stemet.
      • Centrala nervsystemets sjukdomar 2 questions Sjukdom i någon del av hjärnan eller ryggmärgen.
        • Hjärnsjukdomar 2 questions Patologiska tillstånd som påverkar hjärnan, bestående av de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet. Detta omfattar hjärnbarken, den vita hjärnvävnaden, basalganglierna, talamus, hypotalam us, hjärnstammen och lillhjärnan (cerebellum).
        • Centrala nervsystemets infektioner 0 questions Infektionssjukdomar i hjärnan, ryggmärgen och hjärnhinnorna. DNA-virusinfektioner, RNA-virusinfektioner, bakterieinfektioner, mykoplasmainfektioner, spiroketinfektioner, svampinfektioner, protozoinfek tioner, maskinfektioner och prioninfektioner kan drabba centrala nervsystemet primärt eller som en sekundär process.
          • Hjärnabscess 0 questions Begränsad ansamling var i hjärnan, till följd av bakteriella eller andra infektioner. I de flesta fall beror varbildningen på spridning från annan plats i kroppen, som t ex näshålorna, mellanörat, hjä rtat eller lungorna. Genomträngande skallskada och neurokirurgiska ingrepp kan också ha samband med detta tillstånd. Kliniska manifestationer omfattar huvudvärk, krampanfall, fokala bortfallssymtom oc h förändrat medvetande.
          • Bakteriella infektioner i centrala nervsystemet 0 questions Bakteriella infektioner i hjärnan, ryggmärgen och hjärnhinnorna, inklusive hinnornas omgivande utrymme.
            • Hjärnabscess 0 questions Begränsad ansamling var i hjärnan, till följd av bakteriella eller andra infektioner. I de flesta fall beror varbildningen på spridning från annan plats i kroppen, som t ex näshålorna, mellanörat, hjä rtat eller lungorna. Genomträngande skallskada och neurokirurgiska ingrepp kan också ha samband med detta tillstånd. Kliniska manifestationer omfattar huvudvärk, krampanfall, fokala bortfallssymtom oc h förändrat medvetande.
            • Subduralempyem 0 questions Ett intrakraniellt, eller i sällsynta fall ryggradslokaliserat, varangrepp mellan den hårda hjärnhinnans (dura mater) inre yta och spindelvävhinnans (araknoidea) yttre skikt. Bakterier och andra patogena organismer kan komma in i subduralrummet genom pannhålan, silbensrummen, mellanörat, klippbensutskottens hålrum, eller till följd av skallskada eller neurokirurgiska ingrepp. Tillståndet kan också uppträda tillsammans med intrakraniell sinustrombos. Avgränsade ansamlingar av var i subduralrummet brukar benämnas subduralabscesser.
            • Epiduralabscess 0 questions Avgränsade ansamlingar av varig materia i ryggradens eller skallens epiduralrum. De allra flesta epiduralabscesser förekommer i ryggradskanalen och är förknippade med osteomyelit i någon kota, epiduralanalgesi eller andra tillstånd. Kliniska manifestationer är lokal och radikulär smärta, svaghet, känselbortfall, urin- och avföringsinkontinens. Epiduralabscesser i skallen har oftast samband med osteomyelit i något skallben, bihåleinflammation (sinuit) eller öroninflammation (otitis media).
            • Lyme-neuroborrelios 0 questions Infektioner i nervsystemet, orsakade av fästingburna spiroketer i gruppen Borrelia burgdorferi. Sjukdomen kan påverka delar av både det centrala och det perifera nervsystemet tillsammans eller var för sig. Vanliga kliniska tecken är lymfocytisk meningit, skallneuropati (oftast i ansiktet), polyradikulopati, samt lindriga störningar av minnet och andra kognitiva funktioner. Mer sällan kan en mer omfattande inflammation av det centrala nervsystemet (encefalomyelit) tillstöta. I det perifera nervsystemet är B. burgdorferi-infektion förknippad med mononeuritis multiplex och polyradikuloneurit.
            • Hjärnhinneinflammation, bakteriell 0 questions Bakterieinfektioner i leptomeningerna och subaraknoidalrummet, omfattande hjärnbarken, hjärnnerverna, hjärnans blodkärl, ryggmärgen och nervrötterna. Typen av patogen kan variera med ålder och klinisk status (t ex postoperativt tillstånd, immundefekt eller fysisk skada). Kliniska tecken är akut feber, nackstelhet, påverkat allmäntillstånd, krampanfall och lokal nervsvikt. Tillståndet kan få ett dödligt utfall inom 24 timmar. Patologiska kännetecken är varbildning i subaraknoidalrummet och diffus inflammation i nerv- och kärlvävnader.
              • Hjärnhinneinflammation, kolibakterie 0 questions En form av gramnegativ meningit som främst förekommer hos nyfödda i samband med anatomiska avvikelser (bestående av förbindelse mellan hjärnhinnorna och hudvävnad) eller som opportunistisk infektion vid immundefekttillstånd. Hos för tidigt födda kan den kliniska bilden vara begränsad till anorexi, kräkningar, trötthet eller andnöd. Fullgångna nyfödda kan även ha symtom som feber, krampanfall och utbuktande främre fontanell.
              • Hjärnhinneinflammation, Hemophilus 0 questions Bakterieinfektioner i nervsystemet, orsakade av Haemophilus-arter och kännetecknade av en markant inflammation i hjärnhinnorna. Haemophilus influenza typ B är den i sammanhanget vanligaste bakterien. Tillståndet drabbar huvudsakligen barn under 6 år, men kan även förekomma hos vuxna. Till kliniska manifestationer hör feber, nackstelhet, ljuskänslighet, krampanfall, hörselbortfall, koma och proppbildning i hjärnans blodkärl. Bakteriernas väg till det centrala nervsystemet går via angränsande strukturer, inkl. mellanörat. näshålorna och svalget.
              • Hjärnhinneinflammation, Listeria 0 questions Inflammation i hjärnhinnorna orsakad av Listeria monocytogenes-infektion, vilken oftast ses hos barn under tre år eller vuxna över 50 år. Sjukdomen kan uppträda i alla åldrar hos personer med immundefektsyndrom. Till kliniska drag hör feber, försämrat allmäntillstånd, huvudvärk, tecken på hjärnhinnepåverkan, lokal nervpåverkan och krampanfall.
              • Hjärnhinneinflammation, meningokock 0 questions En hastigt uppkommande infektion i hjärnhinnorna och subaraknoidalvätskan genom bakterien Neisseria meningitidis, med diffus inflammation och proppbildning i venerna kring hjärnhinnan. Kliniska tecken är feber, nackstelhet, kramper, svår huvudvärk, petekialrodnad, stelhet, lokal nervsvikt, hydrocefalus och koma. Bakterierna sprids oftast via nasofaryngealsekret och är det vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation hos barn och ungdomar. Serogrupperna A, B, C, Y och W-135 av Neisseria meningitidis har rapporterats ge meningit.
              • Hjärnhinneinflammation, pneumokock 0 questions En akut, varbildande infektion i hjärnhinnorna och subaraknoidalrummet, orsakad av Streptococcus pneumoniae och vanligast hos barn och vuxna över 60 år. Infektionen kan vara förknippad med öroninflammation, mastoidit, bihåleinflammation, luftvägsinfektioner, sicklecellanemi, skallfrakturer eller andra tillstånd. De kliniska symtomen omfattar feber, huvudvärk, nackstelhet, sömnlöshet, och krampanfall, lokal nervsvikt (t ex hörselförlust) och koma.
              • Hjärnhinnetuberkulos 0 questions En form av bakteriell meningit som orsakas av Mycobacterium tuberculosis eller, i sällsynta fall, Mycobacterium bovis. Bakterierna sprider ut sig i hjärnhinnorna och bildar mikrotuberkulom som så småningom brister. Det kliniska förloppet brukar vara subakut och förvärras under loppet av flera dagar eller längre. Huvudvärk och hjärnhinneretningar följs av krampanfall, hjärnnervstörningar, lokal nervsvikt, somnolens och därefter koma. Infektionen kan drabba såväl immunkompetenta personer som uppträda som opportunistisk infektion vid AIDS och andra immundefektsyndrom.
            • Neurosyfilis 0 questions Infektioner i det centrala nervsystemet orsakade av Treponema pallidum, vilka yttrar sig som en rad olika kliniska syndrom. Den inledande fasen av infektion ger vanligen en mild eller asymtomatisk hjärnhinnereaktion. Den form som drabbar hjärnhinnekärlen kan komma akut som hjärninfarkt. Infektionen kan också förbli subklinisk i flera år. Sena syndrom omfattar generell förlamning, ryggmärgsförtvining, hjärnhinnesyfilis, synnervsatrofi och ryggradssyfilis. Generell pares kännetecknas av fortskridande demens, dysartri (sluddrigt tal), skakningar, myokloni, krampanfall och Argyll Robertson-pupiller.
            • Tuberkulos, centrala nervsystemet 0 questions
          • Svampinfektioner i centrala nervsystemet 0 questions Mykoser i hjärnan, ryggmärgen och hjärnhinnorna, som kan leda till encefalit, meningit, myelit, hjärnabscess och epiduralabscess. Vissa typer av svamp kan ge upphov till sjukdom hos individer med norm alt immunsystem, medan andra är opportunistiska patogener, som orsakar infektionssjukdom hos främst individer med nedsatt immunförsvar(som t ex i AIDS).
          • Parasitinfektioner i centrala nervsystemet 0 questions Infektioner i hjärnan, ryggmärgen och deras hinnor förorsakade av parasiter, främst protozoer och helminter.
          • Virussjukdomar i centrala nervsystemet 0 questions Virusinfektioner i hjärnan, ryggmärgen, deras hinnor och omgivande utrymmen.
          • Subduralempyem 0 questions Ett intrakraniellt, eller i sällsynta fall ryggradslokaliserat, varangrepp mellan den hårda hjärnhinnans (dura mater) inre yta och spindelvävhinnans (araknoidea) yttre skikt. Bakterier och andra patogena organismer kan komma in i subduralrummet genom pannhålan, silbensrummen, mellanörat, klippbensutskottens hålrum, eller till följd av skallskada eller neurokirurgiska ingrepp. Tillståndet kan också uppträda tillsammans med intrakraniell sinustrombos. Avgränsade ansamlingar av var i subduralrummet brukar benämnas subduralabscesser.
          • Hjärninflammation 0 questions Inflammation i hjärnan orsakad av infektion, autoimmuna förlopp, förgiftning eller andra tillstånd. Virusinfektion är en ganska vanlig orsak till hjärninflammation. Syn. encefalit.
          • Hjärn- och ryggmärgsinflammation 0 questions En allmän term för att beskriva inflammation i hjärnan och ryggmärgen, ofta avseende en pågående infektion, men även vid ett antal autoimmuna tillstånd eller toxiska/metabola tillstånd. I litteraturen används termen i stor utsträckning med samma innebörd som encefalit. Syn. encefalomyelit.
          • Epiduralabscess 0 questions Avgränsade ansamlingar av varig materia i ryggradens eller skallens epiduralrum. De allra flesta epiduralabscesser förekommer i ryggradskanalen och är förknippade med osteomyelit i någon kota, epiduralanalgesi eller andra tillstånd. Kliniska manifestationer är lokal och radikulär smärta, svaghet, känselbortfall, urin- och avföringsinkontinens. Epiduralabscesser i skallen har oftast samband med osteomyelit i något skallben, bihåleinflammation (sinuit) eller öroninflammation (otitis media).
          • Hjärnhinneinflammation 0 questions Inflammation av hjärnans eller ryggmärgens skyddshinnor, dvs mjuka hinnan, spindelvävshinnan och hårda hinnan. Infektioner (av virus, bakterier eller svamp) är de vanligaste orsakerna till inflammation, men även subaraknoidalblödning, kemisk retning, granulomatösa tillstånd, tumörer och andra inflammatoriska tillstånd kan ge detta syndrom.
          • Meningoencefalit 0 questions Ett inflammatoriskt förlopp som berör hjärnan och hjärnhinnorna, och som oftast orsakas av patogena organismer som invaderar det centrala nervsystemet, eller ibland av toxiner, autoimmuna störningar och andra tillstånd.
          • Ryggmärgsinflammation 0 questions Myelit är inflammation i ryggmärgen. Ganska vanliga orsaker är bl a infektioner, autoimmuna sjukdomar och ischemi. Vanliga kliniska tecken är svaghet, känselbortfall, lokal smärta, inkontinens och andra tecken på autonoma funktionsstörningar.
          • Perimeningeala infektioner 0 questions
          • Prionsjukdomar 0 questions
        • Hjärn- och ryggmärgsinflammation 0 questions En allmän term för att beskriva inflammation i hjärnan och ryggmärgen, ofta avseende en pågående infektion, men även vid ett antal autoimmuna tillstånd eller toxiska/metabola tillstånd. I litteraturen används termen i stor utsträckning med samma innebörd som encefalit. Syn. encefalomyelit.
        • Högtryckssyndrom, neurologiskt 0 questions Ett syndrom knutet till ökat atmosfäriskt tryck och kännetecknat av skakningar, illamående, yrsel, nedsatt motorisk och mental förmåga och krampanfall. Tillståndet kan drabba djupdykare (300 m och djupare) vid inandning av blandgas av syre och helium och beror på en nervstimulerande effekt hos heliumgasen.
        • Leukoencefalopatier 0 questions
        • Hjärnhinneinflammation 0 questions Inflammation av hjärnans eller ryggmärgens skyddshinnor, dvs mjuka hinnan, spindelvävshinnan och hårda hinnan. Infektioner (av virus, bakterier eller svamp) är de vanligaste orsakerna till inflammation, men även subaraknoidalblödning, kemisk retning, granulomatösa tillstånd, tumörer och andra inflammatoriska tillstånd kan ge detta syndrom.
        • Rörelserubbningar 0 questions Syndrom som har dyskinesi som främsta kännetecken i sjukdomsförloppet. Till denna kategori hör degenerativa, ärftliga, infektions- och läkemedelsframkallade, postinflammatoriska och psttraumatiska tillstånd.
        • Okulära motilitetsrubbningar 0 questions Sjukdomstillstånd som har ögonrörelsestörningar som primär manifestation. Dessa tillstånd kan delas in i infranukleära, nukleära och supranukleära. Sjuksomar i ögonmusklerna eller ögonmotornerverna (kranialnerverna III, IV och VI) räknas som infranukleära. Nukleära störningar orsakas av sjukdom i ögonmotor-, troklea- eller abducenskärnorna i hjärnstammen. Supranukleära störningar är en följd av funktionsstörningar i de högre sensoriska system och motorsystem som reglerar ögonrörelser, inkl. nervnätverk i hjärnbarken, basala ganglierna och hjärnstammen. Okulär tortikollis avser sned huvudställning då ögonen inte är i linje. Optoklonisk störning är snabba, samordnade ögonpendlingar i olika riktningar som kan komma med infektion eller tumörsjukdom, t ex opsokloniskt-myokloniskt syndrom.
        • Pneumocefalus 0 questions Intrakraniell förekomst av luft (i t ex epiduralrummet, subduralrummet, intracerebralt etc.) som kan bero på traumatiska skador, fistelbildning, erosioner av kraniet som följd av tumörer eller infektioner, neurokirugiska tekniker och andra tillstånd.
        • Ryggmärgssjukdomar 0 questions
      • Dygnsrytmstörningar 1 question Avbrott i den rytmiska cykeln för kroppsfunktioner eller aktiviteter.
      • Hjärnnervsjukdomar 1 question Störningar hos någon av de tolv hjärnnerverna. Med undantag för syn- och luktnerverna omfattas även sjukdomstillstånd i de hjärnstamskärnor, där hjärnnerverna börjar eller slutar.
      • Demyeliniserande sjukdomar 0 questions Sjukdomar kännetecknade av förlust av eller bristande funktion hos myelin i det centrala eller perifera nervsystemet.
      • Nervsystemets missbildningar 0 questions Strukturella missbildningar i det centrala eller perifera nervsystemet, främst till följd av defekt embryogenes.
      • Nervsystemets tumörer 0 questions Godartad och elakartad tumörutveckling knuten till olika delar av det centrala, perifera och autonoma nervsystemet, kranialnerverna och hjärnhinnorna. Denna kategori av tumörer omfattar primära och metastatiska tumörer i nervsystemet.
      • Neurokutana syndrom 0 questions En grupp sjukdomstillstånd kännetecknade av ektodermbaserade missbildningar och tumörvävnadsväxt i huden, nervsystemet och andra organ.
      • Neurodegenerativa sjukdomar 0 questions Ärftliga och sporadiska sjukdomstillstånd som kännetecknas av fortskridande funktionsnedsättning i nervsystemet. Tillstånden är ofta förenade med atrofi i de drabbade vävnadsstrukturerna i det centrala eller perifera nervsystemet.
      • Neurologiska manifestationer 1 question Kliniska symtom på skador eller funktionsstörningar i nervsystemet.
      • Neuromuskulära sjukdomar 0 questions En allmän term för lägre grad av motorneuronsjukdom, perifera nervsystemsjukdomar och vissa muskelsjukdomar. Till symtomen hör muskelsvaghet, muskelryckningar, muskelatrofi, kramp, myokymi, muskulär hypertoni, muskelsmärta och muskulär hypotoni.
      • Toxiska nervskador 0 questions Störningar i nervsystemet pga exponering för giftiga ämnen genom förtäring, injicering, hudkontakt eller annat sätt. Hit räknas sjukdomstillstånd orsakade av biologiska, kemiska eller farmaceutiska medel.
      • Sömnstörningar 0 questions
      • Nervsystemskador 0 questions Fysiska skador på hjärnan, kranialnerverna, ryggmärgen, det autonoma nervsystemet eller nerv-muskelsystemet, inkl. behandlingsskador orsakade av kirurgiska ingrepp.
    • Ögonsjukdomar 1 question
    • Urogenitala sjukdomar hos män 0 questions Sjukdomstillstånd i urinvägarna och fortplantningssystemet hos män.
    • Kvinnosjukdomar och graviditetskomplikationer 0 questions Sjukdomar i kvinnans urinvägar och fortplantningsorgan, och sjukdomstillstånd förknippade med graviditet.
    • Hjärt-kärlsjukdomar 5 questions Patologiska tillstånd som involverar hjärt-kärlsystemet inklusive hjärta, blodkärl eller hjärtsäck.
    • Blod- och lymfatiska sjukdomar 1 question Samlande benämning på blodsjukdomar och sjukdomar i lymfsystemet. Blodsjukdomar omfattar även tillstånd som rör produkter som bildas (t ex intravaskulär erytrocytaggregation) och kemiska beståndsdelar (t ex blodproteinstörningar). Lymfatiska sjukdomar omfattar sjukdomstillstånd i lymfa, lymfkörtlar och lymfocyter.
    • Medfödda, ärftliga och hos nyfödda uppträdande sjukdomar och missbildningar 1 question Sjukdomstillstånd som finns redan vid födseln, och ofta före, eller som uppkommer under den första levnadsmånaden, oberoende av orsak. Av dessa sjukdomar kallas de som utgörs av strukturella missbildningar "medfödda missbildningar".
    • Hud- och bindvävssjukdomar 1 question En samlingsterm för sjukdomar i huden och dess angränsande vävnader samt bindvävnad.
    • Näringsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar 0 questions Samlingsbegrepp för näringssjukdomar som beror på dålig absorption eller näringsobalans och metabola sjukdomar som beror på bristande biosyntes (anabolism) eller nedbrytning (katabolism) av endogena ämnen.
    • Hormonsjukdomar 0 questions Sjukliga förändringar i de endokrina körtlarna och sjukdomar till följd av onormala hormonnivåer.
    • Immunsjukdomar 2 questions Sjukdomstillstånd orsakade av onormal eller saknad immunologisk verkan, antingen humoral eller cellförmedlad, eller båda.
    • Miljöbetingade hälsoproblem 1 question Störningar med det gemensamt att de orsakats av yttre faktorer, snarare än av fysiologiska funktionsstörningar eller sjukdomsalstrande mikroorganismer.
    • Djursjukdomar 0 questions
    • Patologiska tillstånd, tecken och symtom 4 questions
    • Yrkessjukdomar 0 questions Sjukdomstillstånd orsakade av faktorer i arbetsmiljön.
    • Missbruksrelaterade sjukdomar 0 questions Sjukdomstillstånd som beror på drogmissbruk, biverkningar av läkemedel, exponering för toxiner och alkoholmissbruk.
    • Sår och skador 2 questions
  • Organismer 4 questions
Ask a question:
Välkommen till lookformedical.com, där du kan ställa frågor och få svar från andra användare.
Disclaimer: vi utvärderar inte eller garantera riktigheten i innehållet på denna webbplats.
...