Se kategorier
-
Anatomi
20 frågor Läran om levande organismers byggnad.
-
Kroppsdelar
1 fråga Kroppens olika anatomiska områden.
-
Muskuloskeletala systemet
1 fråga Kroppens muskler, ben och brosk.
-
Matsmältningssystemet
0 frågor En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
-
Andningssystemet
3 frågor
-
Urogenitala systemet
0 frågor
-
Endokrina systemet
0 frågor Det system av körtlar, vilka släpper ut sitt sekret (hormoner) direkt i cirkulationssytemet. Förutom hormonkörtlarna ingår även kromaffinsystemet och neurosekretionssystemet.
-
Hjärt-kärlsystemet
2 frågor Kroppens blodcirkulationssystem.
-
Nervsystemet
1 fråga Den fullständiga nervapparaten, bestående av en central del (hjärnan och ryggmärgen) och en perifer del (kranial- och spinalnerverna, de autonoma ganglierna och nervnäten).
-
Sinnesorgan
0 frågor
-
Vävnader
0 frågor
-
Celler
3 frågor Små protoplasmamassor som bygger upp organiserad vävnad och som består av en kärna omgiven av protoplasma, vilken innehåller de s k organellerna och är innesluten i cell- eller plasmamembranet. Celler na utgör de grundläggande strukturella och funktionella enheterna i levande organismer.
-
Acinusceller
0 frågor
-
Antikroppsproducerande celler
0 frågor Lymfoida celler som kan reagera med antigen så att specifika cellprodukter, kallade antikroppar, bildas. Olika undergrupper av celler, ofta B-lymfocyter, kan särskiljas, utifrån de olika immunglobulin klasser de ger upphov till.
-
Antigenpresenterande celler
0 frågor En heterogen grupp immunkompetenta celler som förmedlar det cellbundna immunsvaret genom att bearbeta och presentera antigen för T-cellreceptorn. Vanliga celler med denna roll är makrofager, dendritis ka celler, langerhansceller och B-lymfocyter.
-
Blastomerer
0 frågor De odifferentierade celler som bildas vid delning av det befruktade ägget. Dessa omfattar celler som tillhör embryots delnings-, morula- och blastulastadier.
-
Blodceller
1 fråga Röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
-
Benmärgsceller
0 frågor Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.
-
Celler, odlade
0 frågor Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
-
Celler, immobiliserade
0 frågor Mikrobiella, växt- eller djurceller som görs orörliga genom att fästas vid ett fast underlag, vanligen en colonnmatris. Inom bioteknologin används immobiliserade celler vanligen för biokonvertering av något substrat till en viss produkt.
-
Cellstrukturer
0 frågor Beståndsdelar av en cell.
-
Kromaffinceller
0 frågor Celler som lagrar epinefrinblåsor. Vid stress signalerar nervsystemet till blåsorna att utsöndra sitt hormoninnehåll. Namnet har de fått efter sin förmåga att färgas brunaktigt med kromsalter. De är t ypiskt belägna i binjuremärgen och i det sympatiska nervsystemets paraganglier.
-
Bindvävsceller
0 frågor En grupp celler som inkluderar fibroblaster, broskceller, fettceller, den glatta muskulaturens celler och benceller.
-
Endokrina celler
0 frågor
-
Epitelceller
0 frågor Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.
-
Ameloblaster
0 frågor Cylindriska epitelceller i emaljorganets inre lager. De bidrar bl a till bildandet av dentin-emaljkontakten, genom deponering av ett matrixlager.
-
Caco-2-celler
0 frågor Humana tarmadenokarcinomceller med förmåga att uttrycka differentieringsegenskaper typiska för mogna tarmceller, så som enterocyter och slemhinneceller. Dessa celler är värdefulla redskap för in vitro-studier rörande funktion och differentiering hos tarmceller.
-
Magsäckens zymogenceller
0 frågor Epitelceller som bildar ett basskikt till magsäckskörtlarna. Zymogencellerna syntetiserar och utsöndrar pepsinogen, en prekursor till enzymet pepsin.
-
CHO-celler
0 frågor Cellinje från äggstockar på kinesisk hamster, Cricetulus griseus. Arten är omtyckt för cellgenetiska studier eftersom den har ett litet antal kromosomer. Cellinjen har kunnat användas till modellsyste m för studier av genetiska förändringar i odlade däggdjursceller.
-
Kromatoforer
0 frågor De stora pigmentcellerna hos fiskar, grod- och kräldjur och många ryggradslösa djur, som aktivt sprider och ackumulerar sina färgämneskorn. Dessa celler omfattar melanoforer, erytroforer, xantoforer, leukoforer och iridioforer. Hos alger motsvaras kromatoforer av kloroplaster. Hos fototrofa bakterier motsvaras de av membranorganeller (bakteriella kromatoforer).
-
Kortikotroper
0 frågor
-
Dendritiska celler
0 frågor Immunkompetenta celler i lymfsystemet och det blodbildande (hemopoietiska) systemet och i huden. De kallas även interdigiterande, retikulära eller beslöjade. Deras morfologiska och fenotypiska funktion består i att bearbeta antigen eller presentera dem för T-celler, och därmed stimulera den cellulära immuniteten.
-
Endotelceller
0 frågor
-
Enterocyter
0 frågor Färdigdifferentierade celler som utgör större delen av tarmepitelets yttre yta. Till skillnad från bägarceller producerar de inte muciner, och heller inte kryptdiner (a-defensiner), så som panethceller gör.
-
Enteroendokrina celler
0 frågor Celler fördelade i ytskiktet genom hela mag-tarmkanalen som innehåller reglerpeptider och/eller biogena aminer. Ämnena finns i sekretoriska korn och har en endokrin eller parakrin verkan. Vissa av dessa substanser återfinns också i nervceller i tarmen. I tarmen finns åtminstone 15 olika typer av endokrina celler. Några tar upp aminprekursorsubstanser och kallas APUD-celler. De flesta endokrina celler i tarmen har dock ett endodermalt snarare än ett neuroektodermalt ursprung, varför sambandet med APUD-celler inte är helt klart.
-
Bägarceller
0 frågor Mucinutsöndrande celler i cylinderepitelskiktet.
-
Gonadotrofer
0 frågor
-
Granulosaceller
0 frågor Stödceller för den blivande äggcellen i äggstocken. De kommer från gonadvallens embryohåleepitel. Granulosaceller bildar ett enkelt skikt runt oocyten i den ursprungliga äggstocksfollikeln och utvecklas till att bilda det flerskiktade cumulus oophorus (stödcellslagret) runt ägget i Graafs follikel. Till granulosacellernas huvuduppgifter hör att producera steroider och LH-receptorer.
-
HEK293-celler
0 frågor
-
Hela-celler
0 frågor Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.
-
Leverceller
0 frågor Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).
-
HT29-celler
0 frågor Humana tjocktarmsadenokarcinomceller med förmåga att uttrycka differentieringssärdrag, typiska för mogna tarmceller, så som bägarceller.
-
Keratinocyter
0 frågor Epidermceller som syntetiserar keratin och genomgår typiska förändringar när de vandrar uppåt från epidermis bottenskikt till hudens hornlager. Successiva steg i differentieringen av de epidermisbildande keratinocyterna sker via basalceller, stratum spinosum och granulärceller.
-
Innerörats stödceller
0 frågor Celler som bildar en stödstruktur åt Cortis organ. Specifika celler är Claudius-, Deiters- och Hensenceller.
-
Laktotropa celler
0 frågor Celler i främre hypofysen som producerar prolaktin.
-
Leydigceller
0 frågor Steroidproducerande celler i testiklarnas interstitiella vävnad. De regleras av hypofyshormoner, luteiniserande hormoner eller interstitialcellstimulerande hormon. Testosteron är det huvudsakliga androgena hormonet som produceras.
-
LLC-PK1-celler
0 frågor En epitelcellinje som ursprungligen kommer från svinnjurar. Cellerna används för läkemedelsstudier och studier av metabolism.
-
Luteinceller
0 frågor Progesteronproducerande celler i gulkroppen. De stora luteincellerna härrör från granulosacellerna, och de små luteincellerna utgår från tekacellerna.
-
Madin Darby Canine Kidney Cells
0 frågor
-
Melanocyter
0 frågor Däggdjursceller som producerar melaniner, färgämnen som finns huvudsakligen i överhuden, men även i ögon och hår. Fenomenet kallas melanogenes. Färgen kan ändras, beroende på antalet melanocyter eller mängden färgämne som produceras och lagras i de organeller som kallas melanosomer. Stora icke-däggdjursceller med innehåll av melanin kallas melanoforer.
-
Melanotrofer
0 frågor Neuroendokrina celler i hypofysens mellanlob (pars intermedia). De producerar melanocytstimulerande hormoner och andra peptider från posttranslationsförloppet för proopiomelanokortin (POMC).
-
Merkelceller
0 frågor Modifierade epidermceller i stratum basale (överhudens bottenskikt). De finns främst i särskilt beröringskänsliga områden, som t ex fingertopparna. Merkelceller är nära förbundna med en knopp vid slutet av en afferent, myelinkapslad nervtråd. Merkelceller får inte förväxlas med Merkels korpuskel, som är en kombination av nervcell och epidermcell.
-
Neuroepitelceller
0 frågor Celler härstammande från epitel som har speciell sensorisk funktion. Till dessa hör celler som återfinns i smaklökarna, luktslemhinnan, öronsnäckan och neuroepitelkropparna.
-
Panethceller
0 frågor
-
Parietalceller, gastriska
0 frågor Runda eller pyramidformade celler i magslemhinnan som utsöndrar saltsyra och producerar intrinsisk faktor, en glykoprotein som binder vitamin B12.
-
Pneumocyter
0 frågor
-
Podocyter
0 frågor
-
Sertoliceller
0 frågor
-
Somatotrofer
0 frågor
-
Tyreotroper
0 frågor
-
Vero-celler
0 frågor
-
Erytroida celler
0 frågor
-
Eukaryota celler
0 frågor Högre organismers celler, vilka innehåller en riktig cellkärna med kärnmembran.
-
Könsceller
0 frågor Fortplantningscellerna hos flercelliga organismer.
-
Jätteceller
0 frågor Flerkärniga massor av ett flertal sammansmälta celler, ofta förknippade med virusinfektioner. I AIDS uppkommer de när HIVs höljeglykoprotein binder till CD4-antigenet på icke-infekterade T4-celler intill varandra. Det uppkomna syncytiet leder till celldöd och kan förklara virusets cellförstörande effekt.
-
Stellatceller
0 frågor
-
Mesofyllceller
0 frågor
-
Muskelceller
0 frågor Mogna, sammandragande celler, allmänt kända som myocyter, som bildar någon av tre olika muskelvävnader. De tre typerna är: skelettmuskelceller, hjärtmuskelceller och glattmuskelceller. De utvecklas från embryonala muskelförstadieceller, kallade myoblaster.
-
Myeloidceller
0 frågor Klasser av benmärgsalstrade blodceller i monocytserien och granulocytserien.
-
Myoblaster
0 frågor Embryonala (förstadie-)celler av den myogena cellinje som utvecklas från mesodermet. De förökar sig, migrerar till sina olika platser och genomgår sedan differentiering till den rätta sortens myocyter (muskelceller).
-
Cirkulerande tumörceller
0 frågor Avknoppade tumörceller som cirkulerar i blodet och är associerade med metastasbildande tumörer.
-
Neuroglia
0 frågor De celler i nervsystemet som inte är nervceller. De har inte enbart fysiskt stödjande funktion, men svarar även på skada, reglerar cellomgivningens jonbalans och kemiska balans, ingår i blod-hjärnbarriären och blod-näthinnebarriären, bildar nervbanornas myelinisolering, leder nervcellsmigreringen under utvecklingen och utbyter ämnesomsättningsprodukter med nervcellerna. Neuroglia har signalöverföringssystem med hög affinitet, spänningsberoende och signalsubstansstyrda jonkanaler och kan avgen signalsubstanser, men deras signalleringsroll (liksom den i andra funktioner) är oklar.
-
Nervceller
1 fråga De grundläggande cellenheterna i nervvävnad. Varje nervcell består av en cellkropp, ett axon och dendriter. Deras uppgift är att ta emot, leda och sända signaler i nervsystemet.
-
Oxyfilceller
0 frågor
-
Pankreatiska stjärnceller
0 frågor
-
Pericyter
0 frågor
-
Fagocyter
0 frågor Celler som utgör en del av kroppens ospecifika försvar och tar upp och oskadliggör främmande ämnen, partiklar eller celler.
-
Plantceller
0 frågor
-
Prokaryotiska celler
0 frågor Celler som saknar kärnemembran.
-
Protoplaster
0 frågor
-
Reed-Sternbergceller
0 frågor
-
Sfäroplast
0 frågor
-
Sporer
0 frågor
-
Stamceller
0 frågor
-
Tymocyter
0 frågor
-
Kroppsvätskor och sekret
1 fråga Flytande ämnen producerade av levande organismer för speciella ändamål eller utsöndrade som avfall. Hormoner och enzymer räknas inte som sekretionsprodukter.
-
Djurens anatomi
0 frågor Organ och anatomiska strukturer hos ryggradsdjur, andra än människan, och hos ryggradslösa djur.
-
Mun, tänder, svalg
1 fråga Mun, tänder, käkar, svalg och tillhörande strukturer så som de avser tuggande, sväljning och tal.
-
Blod- och immunsystem
1 fråga De organ som ingår i blodproduktionsprocessen, inklusive de cellulära och molekylära enheter som är väsentliga för uppbyggandet av försvaret mot främmande organismer och ämnen.
-
Embryonal anatomi
0 frågor De anatomiska strukturer som utgör en organism under dess tidiga utvecklingsstadier.
-
Integumentsystemet
2 frågor Kroppens yttre täckskikt, bestående av huden och dess tillbehör, dvs hår, naglar, talgkörtlar och svettkörtlar.
-
Växtdelar
0 frågor
-
Svampars delar
0 frågor
-
Bakteriedelar
0 frågor
-
Virusdelar
0 frågor
-
Antropologi, utbildning, sociologi och sociala företeelser
0 frågor
-
Fenomen och processer
1 fråga
-
Geografiska orter
0 frågor
-
Hälso- och sjukvård
12 frågor Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.
-
Humaniora
2 frågor I vid bemärkelse benämning på de humanistiska vetenskaperna.
-
Informatik
3 frågor En gren inom informationsvetenskaperna med inriktning på datorbaserad analys och distribution av data.
-
Kemikalier och läkemedel
10 frågor
-
Organismer
4 frågor
-
Personer
0 frågor Personer som individer (t ex abortsökande) eller som medlemmar i en grupp (t ex latinamerikaner), men inte personer inom olika yrkesgrupper (t ex läkare eller bibliotekarier).
-
Psykiatri och psykologi
5 frågor
-
Publikationers särdrag
0 frågor
-
Sjukdomar
41 frågor
-
Specialiteter och yrken
1 fråga
-
Tekniker och utrustning för analys, diagnostik och terapi
4 frågor
-
Teknologi, industri, lantbruk
1 fråga
...