Se kategorier

  • Anatomi 21 frågor Läran om levande organismers byggnad.
    • Kroppsdelar 1 fråga Kroppens olika anatomiska områden.
    • Muskuloskeletala systemet 1 fråga Kroppens muskler, ben och brosk.
    • Matsmältningssystemet 0 frågor En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
    • Andningssystemet 3 frågor
    • Urogenitala systemet 0 frågor
    • Endokrina systemet 0 frågor Det system av körtlar, vilka släpper ut sitt sekret (hormoner) direkt i cirkulationssytemet. Förutom hormonkörtlarna ingår även kromaffinsystemet och neurosekretionssystemet.
    • Hjärt-kärlsystemet 2 frågor Kroppens blodcirkulationssystem.
    • Nervsystemet 1 fråga Den fullständiga nervapparaten, bestående av en central del (hjärnan och ryggmärgen) och en perifer del (kranial- och spinalnerverna, de autonoma ganglierna och nervnäten).
    • Sinnesorgan 0 frågor
    • Vävnader 0 frågor
    • Celler 3 frågor Små protoplasmamassor som bygger upp organiserad vävnad och som består av en kärna omgiven av protoplasma, vilken innehåller de s k organellerna och är innesluten i cell- eller plasmamembranet. Celler na utgör de grundläggande strukturella och funktionella enheterna i levande organismer.
      • Acinusceller 0 frågor
      • Antikroppsproducerande celler 0 frågor Lymfoida celler som kan reagera med antigen så att specifika cellprodukter, kallade antikroppar, bildas. Olika undergrupper av celler, ofta B-lymfocyter, kan särskiljas, utifrån de olika immunglobulin klasser de ger upphov till.
      • Antigenpresenterande celler 0 frågor En heterogen grupp immunkompetenta celler som förmedlar det cellbundna immunsvaret genom att bearbeta och presentera antigen för T-cellreceptorn. Vanliga celler med denna roll är makrofager, dendritis ka celler, langerhansceller och B-lymfocyter.
      • Blastomerer 0 frågor De odifferentierade celler som bildas vid delning av det befruktade ägget. Dessa omfattar celler som tillhör embryots delnings-, morula- och blastulastadier.
      • Blodceller 1 fråga Röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
      • Benmärgsceller 0 frågor Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.
      • Celler, odlade 0 frågor Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
      • Celler, immobiliserade 0 frågor Mikrobiella, växt- eller djurceller som görs orörliga genom att fästas vid ett fast underlag, vanligen en colonnmatris. Inom bioteknologin används immobiliserade celler vanligen för biokonvertering av något substrat till en viss produkt.
      • Cellstrukturer 0 frågor Beståndsdelar av en cell.
        • Cellmembran 0 frågor Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.
        • Cellyteutskott 0 frågor Specialiserade cellstrukturer som tänjer ut cellhöljet och skjuter ut från cellytan.
        • Cellvägg 0 frågor Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.
        • Kromosomer 0 frågor I en prokaryot cell eller i kärnan av en prokaryot cell utgör kromosomer strukturella enheter bestående av eller innehållande DNA som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
          • Arkekromosomer 0 frågor Strukturella enheter i kärnan av arkaiska celler, bestående av eller innehållande DNA, som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
          • Kromosomer, artificiella 0 frågor DNA-konstruktioner som innehåller åtminstone element som replikationscentrum, telomer och centromer, nödvändiga för replikation, förökning och den nya cellgenerationens fortlevnad. I tillägg är de upp byggda för att bära andra sekvenser, avsedda för analys eller genöverföring.
            • Bakteriekromosomer, artificiella 0 frågor DNA-konstruktioner som består av, åtminstone, ett replikationscentrum, för replikation, förökning och fortlevnad, i form av en extra kromosom i bakterier. De kan dessutom innehålla stora mängder (ca 200 kb) andra sekvenser för många olika bioteknologiska ändamål.
            • Däggdjurskromosomer, artificiella 0 frågor DNA-konstruktioner som åtminstone består av alla de element, såsom replikationscentrum, telomer och centromer, som är nödvändiga för replikation, förökning och försörjning i den nya generationen av däggdjursceller. De är dessutom uppbyggda för att bära andra sekvenser, avsedda för analys och genöverföring.
            • Bakteriofag P1-kromosomer, artificiella 0 frågor DNA-konstruktioner som byggs med hjälp av DNA från bakteriofag P1. Dessa kan bära stora mängder (100-300 kb) andra sekvenser avsedda för ett antal olika biotekniska ändamål.
            • Jästkromosomer, artificiella 0 frågor Kromosomer, i vilka fragment av exogent DNA med längder ända upp till flera hundra kilobaspar klonats till jäst genom att kopplas till vektorsekvenser. Dessa artificiella kromosomer har utbredd användning inom molekylärbiologin för konstruktion av omfattande genombibliotek för högre organismer.
          • Bakteriekromosomer 0 frågor Strukturer i bakteriecellers kärna, bestående av eller innehållande DNA, som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
          • Svampkromosomer 0 frågor Strukturer i kärnan hos svampceller, bestående av eller innehållande DNA och som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
          • Insektkromosomer 0 frågor
          • Däggdjurskromosomer 0 frågor
          • Växtkromosomer 0 frågor
          • Isokromosomer 0 frågor Metacentriska kromosomer som uppstår under meios eller mitos när centromeren delar sig på tvären istället för på längden. De kromosomer som är ett resultat av denna onormala delning är en med ursprungskromosomens båda långa skänklar, men inga korta, och en kromosom med två korta skänklar, men inga långa. Var och en av dessa isokromosomer utgör samtidigt en duplicering och en deletion.
          • Ringkromosomer 0 frågor
          • Könskromosomer 0 frågor De homologa kromosomer som är olika hos det heterogametiska könet. Dessa kan vara X- och Y-kromosomerna eller W-, Z-kromosomerna (hos arter där honan är det heterogametiska könet, som t ex hos silkesspinnaren Bombyx mori). I det senare fallet avgör W honkönet, och ZZ är hanen.
        • Extracellulärt rum 0 frågor Utrymmet mellan celler, fyllt av vätska och amorfa och fibrösa ämnen.
        • Inklusionskroppar 0 frågor Sammanfattande benämning på alla avgränsade inneslutningar av främmande (t ex bly eller virus) eller metaboliskt inaktiva ämnen (t ex ceroid- eller Mallorykroppar) i cellers cytoplasma eller kärnor. Inklusionskroppar i ffa nerv-, epitel- och endotelceller kan vara infekterade med vissa filtrerbara virus.
        • Intracellulärt rum 0 frågor Utrymmet i en cell.
        • Subcellulära fraktioner 0 frågor
      • Kromaffinceller 0 frågor Celler som lagrar epinefrinblåsor. Vid stress signalerar nervsystemet till blåsorna att utsöndra sitt hormoninnehåll. Namnet har de fått efter sin förmåga att färgas brunaktigt med kromsalter. De är t ypiskt belägna i binjuremärgen och i det sympatiska nervsystemets paraganglier.
      • Bindvävsceller 0 frågor En grupp celler som inkluderar fibroblaster, broskceller, fettceller, den glatta muskulaturens celler och benceller.
      • Endokrina celler 0 frågor
      • Epitelceller 0 frågor Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.
      • Erytroida celler 0 frågor
      • Eukaryota celler 0 frågor Högre organismers celler, vilka innehåller en riktig cellkärna med kärnmembran.
      • Könsceller 0 frågor Fortplantningscellerna hos flercelliga organismer.
      • Jätteceller 0 frågor Flerkärniga massor av ett flertal sammansmälta celler, ofta förknippade med virusinfektioner. I AIDS uppkommer de när HIVs höljeglykoprotein binder till CD4-antigenet på icke-infekterade T4-celler intill varandra. Det uppkomna syncytiet leder till celldöd och kan förklara virusets cellförstörande effekt.
      • Stellatceller 0 frågor
      • Mesofyllceller 0 frågor
      • Muskelceller 0 frågor Mogna, sammandragande celler, allmänt kända som myocyter, som bildar någon av tre olika muskelvävnader. De tre typerna är: skelettmuskelceller, hjärtmuskelceller och glattmuskelceller. De utvecklas från embryonala muskelförstadieceller, kallade myoblaster.
      • Myeloidceller 0 frågor Klasser av benmärgsalstrade blodceller i monocytserien och granulocytserien.
      • Myoblaster 0 frågor Embryonala (förstadie-)celler av den myogena cellinje som utvecklas från mesodermet. De förökar sig, migrerar till sina olika platser och genomgår sedan differentiering till den rätta sortens myocyter (muskelceller).
      • Cirkulerande tumörceller 0 frågor Avknoppade tumörceller som cirkulerar i blodet och är associerade med metastasbildande tumörer.
      • Neuroglia 0 frågor De celler i nervsystemet som inte är nervceller. De har inte enbart fysiskt stödjande funktion, men svarar även på skada, reglerar cellomgivningens jonbalans och kemiska balans, ingår i blod-hjärnbarriären och blod-näthinnebarriären, bildar nervbanornas myelinisolering, leder nervcellsmigreringen under utvecklingen och utbyter ämnesomsättningsprodukter med nervcellerna. Neuroglia har signalöverföringssystem med hög affinitet, spänningsberoende och signalsubstansstyrda jonkanaler och kan avgen signalsubstanser, men deras signalleringsroll (liksom den i andra funktioner) är oklar.
      • Nervceller 1 fråga De grundläggande cellenheterna i nervvävnad. Varje nervcell består av en cellkropp, ett axon och dendriter. Deras uppgift är att ta emot, leda och sända signaler i nervsystemet.
      • Oxyfilceller 0 frågor
      • Pankreatiska stjärnceller 0 frågor
      • Pericyter 0 frågor
      • Fagocyter 0 frågor Celler som utgör en del av kroppens ospecifika försvar och tar upp och oskadliggör främmande ämnen, partiklar eller celler.
      • Plantceller 0 frågor
      • Prokaryotiska celler 0 frågor Celler som saknar kärnemembran.
      • Protoplaster 0 frågor
      • Reed-Sternbergceller 0 frågor
      • Sfäroplast 0 frågor
      • Sporer 0 frågor
      • Stamceller 0 frågor
      • Tymocyter 0 frågor
    • Kroppsvätskor och sekret 1 fråga Flytande ämnen producerade av levande organismer för speciella ändamål eller utsöndrade som avfall. Hormoner och enzymer räknas inte som sekretionsprodukter.
    • Djurens anatomi 0 frågor Organ och anatomiska strukturer hos ryggradsdjur, andra än människan, och hos ryggradslösa djur.
    • Mun, tänder, svalg 1 fråga Mun, tänder, käkar, svalg och tillhörande strukturer så som de avser tuggande, sväljning och tal.
    • Blod- och immunsystem 1 fråga De organ som ingår i blodproduktionsprocessen, inklusive de cellulära och molekylära enheter som är väsentliga för uppbyggandet av försvaret mot främmande organismer och ämnen.
    • Embryonal anatomi 0 frågor De anatomiska strukturer som utgör en organism under dess tidiga utvecklingsstadier.
    • Integumentsystemet 2 frågor Kroppens yttre täckskikt, bestående av huden och dess tillbehör, dvs hår, naglar, talgkörtlar och svettkörtlar.
    • Växtdelar 0 frågor
    • Svampars delar 0 frågor
    • Bakteriedelar 0 frågor
    • Virusdelar 0 frågor
  • Organismer 3 frågor
  • Sjukdomar 42 frågor
  • Kemikalier och läkemedel 6 frågor
  • Tekniker och utrustning för analys, diagnostik och terapi 4 frågor
  • Psykiatri och psykologi 5 frågor
  • Fenomen och processer 0 frågor
  • Specialiteter och yrken 1 fråga
  • Antropologi, utbildning, sociologi och sociala företeelser 0 frågor
  • Teknologi, industri, lantbruk 0 frågor
  • Humaniora 2 frågor I vid bemärkelse benämning på de humanistiska vetenskaperna.
  • Informatik 3 frågor En gren inom informationsvetenskaperna med inriktning på datorbaserad analys och distribution av data.
  • Personer 1 fråga Personer som individer (t ex abortsökande) eller som medlemmar i en grupp (t ex latinamerikaner), men inte personer inom olika yrkesgrupper (t ex läkare eller bibliotekarier).
  • Hälso- och sjukvård 10 frågor Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.
  • Publikationers särdrag 0 frågor
  • Geografiska orter 0 frågor
Ställ en fråga:
Välkommen till lookformedical.com, där du kan ställa frågor och få svar från andra användare.
Disclaimer: vi utvärderar inte eller garantera riktigheten i innehållet på denna webbplats.
...