Ask a Question

Browse categories

  • Anatomi 20 questions Läran om levande organismers byggnad.
    • Kroppsdelar 1 question Kroppens olika anatomiska områden.
    • Muskuloskeletala systemet 1 question Kroppens muskler, ben och brosk.
    • Matsmältningssystemet 0 questions En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
    • Andningssystemet 3 questions
    • Urogenitala systemet 0 questions
    • Endokrina systemet 0 questions Det system av körtlar, vilka släpper ut sitt sekret (hormoner) direkt i cirkulationssytemet. Förutom hormonkörtlarna ingår även kromaffinsystemet och neurosekretionssystemet.
    • Hjärt-kärlsystemet 2 questions Kroppens blodcirkulationssystem.
    • Nervsystemet 1 question Den fullständiga nervapparaten, bestående av en central del (hjärnan och ryggmärgen) och en perifer del (kranial- och spinalnerverna, de autonoma ganglierna och nervnäten).
    • Sinnesorgan 0 questions
    • Vävnader 0 questions
    • Celler 3 questions Små protoplasmamassor som bygger upp organiserad vävnad och som består av en kärna omgiven av protoplasma, vilken innehåller de s k organellerna och är innesluten i cell- eller plasmamembranet. Celler na utgör de grundläggande strukturella och funktionella enheterna i levande organismer.
      • Acinusceller 0 questions
      • Antikroppsproducerande celler 0 questions Lymfoida celler som kan reagera med antigen så att specifika cellprodukter, kallade antikroppar, bildas. Olika undergrupper av celler, ofta B-lymfocyter, kan särskiljas, utifrån de olika immunglobulin klasser de ger upphov till.
      • Antigenpresenterande celler 0 questions En heterogen grupp immunkompetenta celler som förmedlar det cellbundna immunsvaret genom att bearbeta och presentera antigen för T-cellreceptorn. Vanliga celler med denna roll är makrofager, dendritis ka celler, langerhansceller och B-lymfocyter.
      • Blastomerer 0 questions De odifferentierade celler som bildas vid delning av det befruktade ägget. Dessa omfattar celler som tillhör embryots delnings-, morula- och blastulastadier.
      • Blodceller 1 question Röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
      • Benmärgsceller 0 questions Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.
      • Celler, odlade 0 questions Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
      • Celler, immobiliserade 0 questions Mikrobiella, växt- eller djurceller som görs orörliga genom att fästas vid ett fast underlag, vanligen en colonnmatris. Inom bioteknologin används immobiliserade celler vanligen för biokonvertering av något substrat till en viss produkt.
      • Cellstrukturer 0 questions Beståndsdelar av en cell.
        • Cellmembran 0 questions Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.
        • Cellyteutskott 0 questions Specialiserade cellstrukturer som tänjer ut cellhöljet och skjuter ut från cellytan.
        • Cellvägg 0 questions Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.
        • Kromosomer 0 questions I en prokaryot cell eller i kärnan av en prokaryot cell utgör kromosomer strukturella enheter bestående av eller innehållande DNA som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
          • Arkekromosomer 0 questions Strukturella enheter i kärnan av arkaiska celler, bestående av eller innehållande DNA, som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
          • Kromosomer, artificiella 0 questions DNA-konstruktioner som innehåller åtminstone element som replikationscentrum, telomer och centromer, nödvändiga för replikation, förökning och den nya cellgenerationens fortlevnad. I tillägg är de upp byggda för att bära andra sekvenser, avsedda för analys eller genöverföring.
          • Bakteriekromosomer 0 questions Strukturer i bakteriecellers kärna, bestående av eller innehållande DNA, som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
          • Svampkromosomer 0 questions Strukturer i kärnan hos svampceller, bestående av eller innehållande DNA och som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
          • Insektkromosomer 0 questions
          • Däggdjurskromosomer 0 questions
            • Däggdjurskromosomer, artificiella 0 questions DNA-konstruktioner som åtminstone består av alla de element, såsom replikationscentrum, telomer och centromer, som är nödvändiga för replikation, förökning och försörjning i den nya generationen av däggdjursceller. De är dessutom uppbyggda för att bära andra sekvenser, avsedda för analys och genöverföring.
            • Människokromosomer 0 questions Mycket långa DNA-molekyler och tillhörande proteiner, histoner och kromosomala proteiner av icke-histontyp. Normalt finns det 46 kromosomer, inklusive två könskromosomer, i kärnan i människans celler. De bär på individens genetiska kod.
              • Människokromosomer, artificiella 0 questions DNA-konstruktioner som åtminstone består av alla de element, såsom replikationscentrum, telomer och centromer, som är nödvändiga för replikation, förökning till och försörjning i en ny generation mänskliga celler. De är dessutom uppbyggda för att bära andra sekvenser, för analys och genöverföring.
              • Människokromosomer 1-3 0 questions En av kromosomernas sju grupper, med tre par benämnda par 1, 2 och 3. Kromosomerna i denna grupp (grupp A) är stora kromosomer med centromerer ungefär på mitten.
                • Människokromosomer, par 1 0 questions Ett av de tre paren i den första gruppen (grupp A) av mänskliga kromosomer, enligt gällande klassificering.
                • Människokromosomer, par 2 0 questions Ett av de tre paren i den första gruppen (grupp A) av de mänskliga kromosomerna, enligt gällande klassificering.
                • Människokromosomer, par 3 0 questions Ett av de tre paren i den första gruppen (grupp A) av de mänskliga kromosomerna, enligt gällande klassificering.
              • Människokromosomer 4-5 0 questions Den andra av kromosomernas sju grupper, med två par med den gängse benämningen par 4 och 5. Dessa kromosomer (grupp B) är stora, med submetacentriskt placerade centromerer.
              • Människokromosomer 6-12 och X 0 questions Kromosomerna i denna grupp (grupp C i kromosomklassifikationen) är medelstora, med submetacentriskt placerade centromerer, och omfattar de sju paren 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, samt X-kromosomen.
              • Människokromosomer 13-15 0 questions Den fjärde av kromosomernas sju grupper, med tre par som vanligtvis benämns par 13, 14 och 15. Kromosomerna i denna grupp (grupp D) är medelstora, med akrocentriskt placerade centromerer.
              • Människokromosomer 16-18 0 questions Den femte av kromosomernas sju grupper, med tre par med den gängse benämningen par 16,17 och 18. Kromosomerna i denna gruppen (grupp E) är ganska korta och submetacentriska.
              • Människokromosomer 19-20 0 questions Den sjätte av kromosomernas sju grupper, innehållande två par som gängse benämns par 19 och 20. Dessa kromosomer (grupp F) är korta och metacentriska.
              • Människokromosomer 21-22 och Y 0 questions Kromosomerna i denna grupp (grupp G i kromosomklassifikationen) är korta och akrocentriska och omfattar paren 21 och 22 samt Y-kromosomen.
          • Växtkromosomer 0 questions
          • Isokromosomer 0 questions Metacentriska kromosomer som uppstår under meios eller mitos när centromeren delar sig på tvären istället för på längden. De kromosomer som är ett resultat av denna onormala delning är en med ursprungskromosomens båda långa skänklar, men inga korta, och en kromosom med två korta skänklar, men inga långa. Var och en av dessa isokromosomer utgör samtidigt en duplicering och en deletion.
          • Ringkromosomer 0 questions
          • Könskromosomer 0 questions De homologa kromosomer som är olika hos det heterogametiska könet. Dessa kan vara X- och Y-kromosomerna eller W-, Z-kromosomerna (hos arter där honan är det heterogametiska könet, som t ex hos silkesspinnaren Bombyx mori). I det senare fallet avgör W honkönet, och ZZ är hanen.
        • Extracellulärt rum 0 questions Utrymmet mellan celler, fyllt av vätska och amorfa och fibrösa ämnen.
        • Inklusionskroppar 0 questions Sammanfattande benämning på alla avgränsade inneslutningar av främmande (t ex bly eller virus) eller metaboliskt inaktiva ämnen (t ex ceroid- eller Mallorykroppar) i cellers cytoplasma eller kärnor. Inklusionskroppar i ffa nerv-, epitel- och endotelceller kan vara infekterade med vissa filtrerbara virus.
        • Intracellulärt rum 0 questions Utrymmet i en cell.
        • Subcellulära fraktioner 0 questions
      • Kromaffinceller 0 questions Celler som lagrar epinefrinblåsor. Vid stress signalerar nervsystemet till blåsorna att utsöndra sitt hormoninnehåll. Namnet har de fått efter sin förmåga att färgas brunaktigt med kromsalter. De är t ypiskt belägna i binjuremärgen och i det sympatiska nervsystemets paraganglier.
      • Bindvävsceller 0 questions En grupp celler som inkluderar fibroblaster, broskceller, fettceller, den glatta muskulaturens celler och benceller.
      • Endokrina celler 0 questions
      • Epitelceller 0 questions Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.
      • Erytroida celler 0 questions
      • Eukaryota celler 0 questions Högre organismers celler, vilka innehåller en riktig cellkärna med kärnmembran.
      • Könsceller 0 questions Fortplantningscellerna hos flercelliga organismer.
      • Jätteceller 0 questions Flerkärniga massor av ett flertal sammansmälta celler, ofta förknippade med virusinfektioner. I AIDS uppkommer de när HIVs höljeglykoprotein binder till CD4-antigenet på icke-infekterade T4-celler intill varandra. Det uppkomna syncytiet leder till celldöd och kan förklara virusets cellförstörande effekt.
      • Stellatceller 0 questions
      • Mesofyllceller 0 questions
      • Muskelceller 0 questions Mogna, sammandragande celler, allmänt kända som myocyter, som bildar någon av tre olika muskelvävnader. De tre typerna är: skelettmuskelceller, hjärtmuskelceller och glattmuskelceller. De utvecklas från embryonala muskelförstadieceller, kallade myoblaster.
      • Myeloidceller 0 questions Klasser av benmärgsalstrade blodceller i monocytserien och granulocytserien.
      • Myoblaster 0 questions Embryonala (förstadie-)celler av den myogena cellinje som utvecklas från mesodermet. De förökar sig, migrerar till sina olika platser och genomgår sedan differentiering till den rätta sortens myocyter (muskelceller).
      • Cirkulerande tumörceller 0 questions Avknoppade tumörceller som cirkulerar i blodet och är associerade med metastasbildande tumörer.
      • Neuroglia 0 questions De celler i nervsystemet som inte är nervceller. De har inte enbart fysiskt stödjande funktion, men svarar även på skada, reglerar cellomgivningens jonbalans och kemiska balans, ingår i blod-hjärnbarriären och blod-näthinnebarriären, bildar nervbanornas myelinisolering, leder nervcellsmigreringen under utvecklingen och utbyter ämnesomsättningsprodukter med nervcellerna. Neuroglia har signalöverföringssystem med hög affinitet, spänningsberoende och signalsubstansstyrda jonkanaler och kan avgen signalsubstanser, men deras signalleringsroll (liksom den i andra funktioner) är oklar.
      • Nervceller 1 question De grundläggande cellenheterna i nervvävnad. Varje nervcell består av en cellkropp, ett axon och dendriter. Deras uppgift är att ta emot, leda och sända signaler i nervsystemet.
      • Oxyfilceller 0 questions
      • Pankreatiska stjärnceller 0 questions
      • Pericyter 0 questions
      • Fagocyter 0 questions Celler som utgör en del av kroppens ospecifika försvar och tar upp och oskadliggör främmande ämnen, partiklar eller celler.
      • Plantceller 0 questions
      • Prokaryotiska celler 0 questions Celler som saknar kärnemembran.
      • Protoplaster 0 questions
      • Reed-Sternbergceller 0 questions
      • Sfäroplast 0 questions
      • Sporer 0 questions
      • Stamceller 0 questions
      • Tymocyter 0 questions
    • Kroppsvätskor och sekret 1 question Flytande ämnen producerade av levande organismer för speciella ändamål eller utsöndrade som avfall. Hormoner och enzymer räknas inte som sekretionsprodukter.
    • Djurens anatomi 0 questions Organ och anatomiska strukturer hos ryggradsdjur, andra än människan, och hos ryggradslösa djur.
    • Mun, tänder, svalg 1 question Mun, tänder, käkar, svalg och tillhörande strukturer så som de avser tuggande, sväljning och tal.
    • Blod- och immunsystem 1 question De organ som ingår i blodproduktionsprocessen, inklusive de cellulära och molekylära enheter som är väsentliga för uppbyggandet av försvaret mot främmande organismer och ämnen.
    • Embryonal anatomi 0 questions De anatomiska strukturer som utgör en organism under dess tidiga utvecklingsstadier.
    • Integumentsystemet 2 questions Kroppens yttre täckskikt, bestående av huden och dess tillbehör, dvs hår, naglar, talgkörtlar och svettkörtlar.
    • Växtdelar 0 questions
    • Svampars delar 0 questions
    • Bakteriedelar 0 questions
    • Virusdelar 0 questions
  • Organismer 4 questions
  • Sjukdomar 41 questions
  • Kemikalier och läkemedel 9 questions
  • Tekniker och utrustning för analys, diagnostik och terapi 4 questions
  • Psykiatri och psykologi 5 questions
  • Fenomen och processer 1 question
  • Specialiteter och yrken 1 question
  • Antropologi, utbildning, sociologi och sociala företeelser 0 questions
  • Teknologi, industri, lantbruk 1 question
  • Humaniora 2 questions I vid bemärkelse benämning på de humanistiska vetenskaperna.
  • Informatik 3 questions En gren inom informationsvetenskaperna med inriktning på datorbaserad analys och distribution av data.
  • Personer 1 question Personer som individer (t ex abortsökande) eller som medlemmar i en grupp (t ex latinamerikaner), men inte personer inom olika yrkesgrupper (t ex läkare eller bibliotekarier).
  • Hälso- och sjukvård 12 questions Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.
  • Publikationers särdrag 0 questions
  • Geografiska orter 1 question
Ask a question:
Välkommen till lookformedical.com, där du kan ställa frågor och få svar från andra användare.

Categories

106 questions

21 answers

3 comments

310 users

Disclaimer: vi utvärderar inte eller garantera riktigheten i innehållet på denna webbplats.
Snow Theme by Q2A Market
Powered by Question2Answer
...