Ställ en fråga

Se kategorier

  • Anatomi 20 frågor Läran om levande organismers byggnad.
    • Kroppsdelar 1 fråga Kroppens olika anatomiska områden.
    • Muskuloskeletala systemet 1 fråga Kroppens muskler, ben och brosk.
    • Matsmältningssystemet 0 frågor En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
    • Andningssystemet 3 frågor
    • Urogenitala systemet 0 frågor
    • Endokrina systemet 0 frågor Det system av körtlar, vilka släpper ut sitt sekret (hormoner) direkt i cirkulationssytemet. Förutom hormonkörtlarna ingår även kromaffinsystemet och neurosekretionssystemet.
    • Hjärt-kärlsystemet 2 frågor Kroppens blodcirkulationssystem.
    • Nervsystemet 1 fråga Den fullständiga nervapparaten, bestående av en central del (hjärnan och ryggmärgen) och en perifer del (kranial- och spinalnerverna, de autonoma ganglierna och nervnäten).
    • Sinnesorgan 0 frågor
    • Vävnader 0 frågor
    • Celler 3 frågor Små protoplasmamassor som bygger upp organiserad vävnad och som består av en kärna omgiven av protoplasma, vilken innehåller de s k organellerna och är innesluten i cell- eller plasmamembranet. Celler na utgör de grundläggande strukturella och funktionella enheterna i levande organismer.
      • Acinusceller 0 frågor
      • Antikroppsproducerande celler 0 frågor Lymfoida celler som kan reagera med antigen så att specifika cellprodukter, kallade antikroppar, bildas. Olika undergrupper av celler, ofta B-lymfocyter, kan särskiljas, utifrån de olika immunglobulin klasser de ger upphov till.
      • Antigenpresenterande celler 0 frågor En heterogen grupp immunkompetenta celler som förmedlar det cellbundna immunsvaret genom att bearbeta och presentera antigen för T-cellreceptorn. Vanliga celler med denna roll är makrofager, dendritis ka celler, langerhansceller och B-lymfocyter.
      • Blastomerer 0 frågor De odifferentierade celler som bildas vid delning av det befruktade ägget. Dessa omfattar celler som tillhör embryots delnings-, morula- och blastulastadier.
      • Blodceller 1 fråga Röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
      • Benmärgsceller 0 frågor Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.
      • Celler, odlade 0 frågor Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
      • Celler, immobiliserade 0 frågor Mikrobiella, växt- eller djurceller som görs orörliga genom att fästas vid ett fast underlag, vanligen en colonnmatris. Inom bioteknologin används immobiliserade celler vanligen för biokonvertering av något substrat till en viss produkt.
      • Cellstrukturer 0 frågor Beståndsdelar av en cell.
        • Cellmembran 0 frågor Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.
          • Cellmembranstrukturer 0 frågor Strukturer som utgör en del av cellhöljet eller som till större delen består av cellmembran.
            • Ektosomer 0 frågor
            • Cellmatrixförbindelser 0 frågor Speciella områden i cellhöljet, vid vilka cellen fäster vid den extracellulära matrisen eller annat substrat.
            • Täckta cellmembrangropar 0 frågor Specialiserade områden på cellmembranet, bestående av gropar täckta med ett borstigt skikt av proteinet klatrin. Dessa gropar tjänar som ingångar för makromolekyler som bundits av cellytereceptorer. G roparna knoppas sedan av inåt i cytoplasman och bildar täckta vesiklar (blåsor).
            • Glykokalyx 0 frågor Det kolhydratrika området på cyllytan. Zonen kan påvisas genom färgning eller genom sin affinitet för lektiner. Trots att kolhydratskiktet till större delen är bundet till plasmamembranmolekyler, innehåller glykokalyx såväl glykoproteiner som proteoglykaner, som utsöndrats till det extracellulära utrymmet och sedan absorberats i cellytan.
            • Intercellulära förbindelser 0 frågor Direktkontakt mellan en cell och en granncell. I de flesta fall är denna kontaktpunkt för liten för att ses i ljusmikroskop, men de kan synliggöras med hjälp av konventionell eller kryoelektronmikroskopi, som visar att den aktiva cellmembranen, den underliggande cytoplasman och det gemensamma extracellulära utrymmet är högt specialiserade.
              • Adherenspunkter 0 frågor Anslutningspunkter, där cellskeletten till celler, gränsande till varandra, är sammankopplade. De utgörs av specialiserade områden på plasmahöljet, där buntar av mikrofilament fäster vid höljet genom transmembranlänkningsenheter, cadheriner, som i sin tur genom sina ytterstrukturer fäster vid angränsande cellers cadheriner. I cellskikt bildar de adhesionsband som helt omger cellerna.
              • Bindkroppar 0 frågor Ett slags kopplingspunkter som binder en cell till en annan. Ett av ett flertal differentierade regioner som, t ex, återfinns där cytoplasmamembranen hos celler intill varandra har nära kontakt. Den består av ett cirkelrunt område på varje membran, tillsammans med intracellularä mikrotrådar och en substans mellan cellerna som kan innehålla mukopolysaccharider. Syn. desmosomer.
              • Kanalförbindelser 0 frågor Förbindelser mellan celler som utgör passager för små molekyler och elektrisk ström. Kanalförbindelser beskrevs ursprungligen anatomiskt som områden för närkontakt mellan celler, med ett membranavstånd på 1-2 nm. Förbindelsernas olika egenskaper återspeglas av det antal connexiner, en grupp proteiner, som bildar anslutningarna.
              • Immunologiska synapser 0 frågor
              • Plasmodesmata 0 frågor
              • Synapser 0 frågor
              • Täta fogar 0 frågor
            • Membranmikrodomäner 0 frågor Cellmembrankomponenter som är olösliga i detergentia. De är rika på sfingolipider och kolesterol och klungar ihop sig med glykosyl-fosfatidylinositolförankrade proteiner.
            • Myelinskida 0 frågor Den lipidrika skida som omger nervtrådarna i både det centrala och det perifera nervsystemet. Myelinskidan är elektriskt isolerande och tillåter snabba och energieffektiva signalöverföringar. Skidan bildas av cellmembranen till gliaceller (schwannceller i det perifera och oligodendroglia i det centrala nervsystemet). Nedbrytningen av myelinskidorna i demyeliniserande sjukdomar är ett svårartat kliniskt problem.
            • Kärnhölje 0 frågor Cellkärnans membransystem, som omger nukleoplasman. Det består av två koncentriska membran som skiljs åt av det perinukleära utrymmet. De strukturer i höljet som öppnar sig mot cytoplasman kallas nukleärporer (kärnporer).
            • Fykobilisomer 0 frågor
            • Ranviers noder 0 frågor
          • Erytrocytmembran 0 frågor Den halvgenomträngliga, yttre delen av den röda blodkroppen. Efter hemolys bildar membranet en "spökcell".
          • Intracellulära membran 0 frågor Tunna strukturer som omger de subcellulära enheterna eller organellerna i eukaryota celler. De omfattar en rad olika membran anslutna till cellkärnan, mitokondrierna, golgiapparaten, det endoplasmatiska närverket, lysosomerna, plastiderna och vakuolerna.
          • Purpurmembran 0 frågor
          • Sarkolemma 0 frågor
          • Synaptiska membran 0 frågor
        • Cellyteutskott 0 frågor Specialiserade cellstrukturer som tänjer ut cellhöljet och skjuter ut från cellytan.
        • Cellvägg 0 frågor Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.
        • Kromosomer 0 frågor I en prokaryot cell eller i kärnan av en prokaryot cell utgör kromosomer strukturella enheter bestående av eller innehållande DNA som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
        • Extracellulärt rum 0 frågor Utrymmet mellan celler, fyllt av vätska och amorfa och fibrösa ämnen.
        • Inklusionskroppar 0 frågor Sammanfattande benämning på alla avgränsade inneslutningar av främmande (t ex bly eller virus) eller metaboliskt inaktiva ämnen (t ex ceroid- eller Mallorykroppar) i cellers cytoplasma eller kärnor. Inklusionskroppar i ffa nerv-, epitel- och endotelceller kan vara infekterade med vissa filtrerbara virus.
        • Intracellulärt rum 0 frågor Utrymmet i en cell.
        • Subcellulära fraktioner 0 frågor
      • Kromaffinceller 0 frågor Celler som lagrar epinefrinblåsor. Vid stress signalerar nervsystemet till blåsorna att utsöndra sitt hormoninnehåll. Namnet har de fått efter sin förmåga att färgas brunaktigt med kromsalter. De är t ypiskt belägna i binjuremärgen och i det sympatiska nervsystemets paraganglier.
      • Bindvävsceller 0 frågor En grupp celler som inkluderar fibroblaster, broskceller, fettceller, den glatta muskulaturens celler och benceller.
      • Endokrina celler 0 frågor
      • Epitelceller 0 frågor Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.
      • Erytroida celler 0 frågor
      • Eukaryota celler 0 frågor Högre organismers celler, vilka innehåller en riktig cellkärna med kärnmembran.
      • Könsceller 0 frågor Fortplantningscellerna hos flercelliga organismer.
      • Jätteceller 0 frågor Flerkärniga massor av ett flertal sammansmälta celler, ofta förknippade med virusinfektioner. I AIDS uppkommer de när HIVs höljeglykoprotein binder till CD4-antigenet på icke-infekterade T4-celler intill varandra. Det uppkomna syncytiet leder till celldöd och kan förklara virusets cellförstörande effekt.
      • Stellatceller 0 frågor
      • Mesofyllceller 0 frågor
      • Muskelceller 0 frågor Mogna, sammandragande celler, allmänt kända som myocyter, som bildar någon av tre olika muskelvävnader. De tre typerna är: skelettmuskelceller, hjärtmuskelceller och glattmuskelceller. De utvecklas från embryonala muskelförstadieceller, kallade myoblaster.
      • Myeloidceller 0 frågor Klasser av benmärgsalstrade blodceller i monocytserien och granulocytserien.
      • Myoblaster 0 frågor Embryonala (förstadie-)celler av den myogena cellinje som utvecklas från mesodermet. De förökar sig, migrerar till sina olika platser och genomgår sedan differentiering till den rätta sortens myocyter (muskelceller).
      • Cirkulerande tumörceller 0 frågor Avknoppade tumörceller som cirkulerar i blodet och är associerade med metastasbildande tumörer.
      • Neuroglia 0 frågor De celler i nervsystemet som inte är nervceller. De har inte enbart fysiskt stödjande funktion, men svarar även på skada, reglerar cellomgivningens jonbalans och kemiska balans, ingår i blod-hjärnbarriären och blod-näthinnebarriären, bildar nervbanornas myelinisolering, leder nervcellsmigreringen under utvecklingen och utbyter ämnesomsättningsprodukter med nervcellerna. Neuroglia har signalöverföringssystem med hög affinitet, spänningsberoende och signalsubstansstyrda jonkanaler och kan avgen signalsubstanser, men deras signalleringsroll (liksom den i andra funktioner) är oklar.
      • Nervceller 1 fråga De grundläggande cellenheterna i nervvävnad. Varje nervcell består av en cellkropp, ett axon och dendriter. Deras uppgift är att ta emot, leda och sända signaler i nervsystemet.
      • Oxyfilceller 0 frågor
      • Pankreatiska stjärnceller 0 frågor
      • Pericyter 0 frågor
      • Fagocyter 0 frågor Celler som utgör en del av kroppens ospecifika försvar och tar upp och oskadliggör främmande ämnen, partiklar eller celler.
      • Plantceller 0 frågor
      • Prokaryotiska celler 0 frågor Celler som saknar kärnemembran.
      • Protoplaster 0 frågor
      • Reed-Sternbergceller 0 frågor
      • Sfäroplast 0 frågor
      • Sporer 0 frågor
      • Stamceller 0 frågor
      • Tymocyter 0 frågor
    • Kroppsvätskor och sekret 1 fråga Flytande ämnen producerade av levande organismer för speciella ändamål eller utsöndrade som avfall. Hormoner och enzymer räknas inte som sekretionsprodukter.
    • Djurens anatomi 0 frågor Organ och anatomiska strukturer hos ryggradsdjur, andra än människan, och hos ryggradslösa djur.
    • Mun, tänder, svalg 1 fråga Mun, tänder, käkar, svalg och tillhörande strukturer så som de avser tuggande, sväljning och tal.
    • Blod- och immunsystem 1 fråga De organ som ingår i blodproduktionsprocessen, inklusive de cellulära och molekylära enheter som är väsentliga för uppbyggandet av försvaret mot främmande organismer och ämnen.
    • Embryonal anatomi 0 frågor De anatomiska strukturer som utgör en organism under dess tidiga utvecklingsstadier.
    • Integumentsystemet 2 frågor Kroppens yttre täckskikt, bestående av huden och dess tillbehör, dvs hår, naglar, talgkörtlar och svettkörtlar.
    • Växtdelar 0 frågor
    • Svampars delar 0 frågor
    • Bakteriedelar 0 frågor
    • Virusdelar 0 frågor
  • Antropologi, utbildning, sociologi och sociala företeelser 0 frågor
  • Fenomen och processer 1 fråga
  • Geografiska orter 1 fråga
  • Hälso- och sjukvård 12 frågor Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.
  • Humaniora 2 frågor I vid bemärkelse benämning på de humanistiska vetenskaperna.
  • Informatik 3 frågor En gren inom informationsvetenskaperna med inriktning på datorbaserad analys och distribution av data.
  • Kemikalier och läkemedel 9 frågor
  • Organismer 4 frågor
  • Personer 1 fråga Personer som individer (t ex abortsökande) eller som medlemmar i en grupp (t ex latinamerikaner), men inte personer inom olika yrkesgrupper (t ex läkare eller bibliotekarier).
  • Psykiatri och psykologi 5 frågor
  • Publikationers särdrag 0 frågor
  • Sjukdomar 41 frågor
  • Specialiteter och yrken 1 fråga
  • Tekniker och utrustning för analys, diagnostik och terapi 4 frågor
  • Teknologi, industri, lantbruk 1 fråga
Ställ en fråga:
Välkommen till lookformedical.com, där du kan ställa frågor och få svar från andra användare.

Kategorier

106 frågor

21 svar

3 kommentarer

310 användare

Disclaimer: vi utvärderar inte eller garantera riktigheten i innehållet på denna webbplats.
Snow Theme by Q2A Market
Powered by Question2Answer
...